Start Filmarkiv Ljudarkiv Bildarkiv Program Publikationer Trycksaker Om



Vad fanns innan SD?
-Till BSS-Arkivet
-Till SvP-Arkivet





SD-Arkivet - Start

"Jag hoppas och tror att även kommunismen kommer att slängas på historiens skräphög tillsammans med fascismen där den rätteligen hör hemma!" -Torbjörn Kastell, 1998


Artikelserie: BSS – en tillbakablick (Del 5 av 5)

Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under årsskiftet 2014-2015. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!

Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 5 av 5: Intervju med Jerker Magnusson, en av grundarna. (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 47, 2012


BSS skrev flera gånger brev till politiker och myndigheter men fick sällan några svar. Man skrev också genmälen till tidningarna när dessa kom med felaktigheter och lögner men dessa togs sällan in. På bilden syns ett brev som skickades till stadsminister Olof Palme. Foto: BSS tidning Patrioten nr. 7-8 1986. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.

Du var med och startade kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt. Skulle du kunna redogöra lite för hur det gick till?
–Först kan jag bara säga att det tyvärr inte finns så många att prata med längre när det gäller BSS. Sven Davidson är död och Leif Zeilon kan du inte få tag på. För min egen del var det som så att redan mot 1970-talets slut så undrade man lite vart Sverige var på väg, även om det givetvis inte såg ut som det gör nu. Det var två personer, Lars Hultén och ytterliggare en person som sammanförde mig med Leif Zeilon på Södermalm under november 1979. Vi var alltså då fyra personer. Vi började prata och kom fram till att vi hade liknande åsikter när det gällde motståndet mot den förda invandringspolitiken och vi kom överens om att vi skulle börja driva detta motstånd organiserat, då vi ansåg det såpass viktigt. Leif hade redan startat som smått och planerat för BSS verksamhet. Men det var efter vårt möte som det drog igång på allvar. I samma veva som vi bestämde detta var det redan bestämt att jag skulle åka utomlands ett tag och jag blev därför borta från verksamheten under en tid, för att senare återkomma under hösten 1980. Och sedan vi jobbat på under hela hösten med bland annat flygbladsutdelningar så hände något som kom att förändra allt.

Du tänker på reportaget i SVT:s Magasinet som sändes den åttonde december 1980 där man försökte koppla samman BSS med nynazism samt avslöjade att Leif Zeilon stod bakom organisationen?
– Jo, det stämmer. Reportrarna försökte innan programmet sändes med att desperat få tag i vem som stod bakom BSS. Bara några dagar innan reportaget sändes skedde en sak - ett misstag som gör att de kan koppla Bevara Sverige svenskt till Leif Zeilon, som då var organisationens ledare. En bekant ringer otåligt ett flertal gånger på Zeilons hemtelefonnummer, men han får bara en upptaget-ton om och om igen. Zeilon sitter nämligen upptagen i ett långt telefonsamtal. Då tröttnar han och ringer upp televerket och begär påskyndning av samtal på Zeilons nummer. Under tiden sitter Leif Zeilon i samtal med journalisten Peter Ekstrand för BSS räkning. Han har inte gått ut med sitt riktiga namn i rädsla att bli av med sitt arbete om tidningarna hänger ut honom som ledaren för Bevara Sverige svenskt. Det är Zeilon som har ringt upp Ekstrand, som alltså inte känner till vilket telefonnummer Zeilon ringer ifrån. Det är ett hemligt nummer och det var vid den här tiden krångligt att spåra samtal. Det fanns inte heller några nummerpresentatörer. Men vad som händer då Zeilons vän begär påskyndning av samtal är att en röst från televerket avbryter samtalet och säger: påskyndning av samtal begärt på nummer: 08-XXXXXXX (Zeilons telefonnummer). Ekstrand blir påtagligt förvånad över att han på grund av ett misstag fått höra vilket nummer BSS-ledaren ringer ifrån frågar något i stil med. ”Vad sa du?” Rösten från televerket, som inte var automatisk vid den här tiden upprepar att påskyndning av samtal är begärt samt vilket nummer det gäller. Ekstrand antecknar numret och skadan är alltså nu ett faktum. Några dagar senare, när Magasinet sänder sitt hetsreportage har de tagit reda på att Zeilon är ledaren för Bevara Sverige svenskt samt var han bor och arbetar. Zeilon ringde nämligen från sin lägenhet på Södermalm.

Vad var syftet med Bevara Sverige svenskt?
– Syftet var redan från början att få igång en diskussion – en debatt. Dessa frågor (invandrings och flyktingpolitiken) diskuterades aldrig i något kritiskt perspektiv. På den här tiden fanns det inte heller alternativ media. Och jag kan säga att jag var så naiv att jag trodde att detta skulle gå att diskutera, men det gjorde det ju inte.


Utan svenskar stannar Sverige. BSS svar på parollen ”utan invandrarna stannar Sverige.” Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.

Hur gick ni tillväga för att nå ut med ert budskap?
– Det var under den första tiden i form av flygblad, klistermärken och dekaler. Sedan kom även bildekalerna. Vi hade också flera olika ställen vi tryckte på, framförallt i Stockholmsområdet, men även på Åland.

Hur agerade press och massmedia?
– Stämningen i massmedia var mycket mer polariserad än idag. Man kom ständigt med ogrundade anklagelser om ”nazism” och ”rasism”. Idag pratar man i stället allt oftare om exempelvis främlingsfientlighet. Media började spåra ur totalt under senare delen av 70-talet, det var väldiga hetskampanjer och inga objektiva reportage när man tog upp dessa frågor. Det var knappast någonting i massmedias rapportering om BSS som stämde. Hela tiden försökte man koppla samman BSS och dess medlemmar med framförallt det nationalsocialistiska Nordiska Rikspartiet (NRP). Man försökte även koppla Leif Zeilon till Oredsson (NRP ledaren). Men i mitt och Leif Zeilons fall så fanns det egentligen inget att gå på. Men visst, det fanns en och annan medlem som tidigare haft sådana kopplingar.

BSS anklagades för att vara en rasistisk och rent av odemokratisk rörelse. Detta trots att man inte gjorde någon värdemässig skillnad på olika folk samt hade demokratin inskriven i stadgarna. Hur gick ni tillväga för att försöka förändra denna bild?
–Vi försökte först och främst med genmälen, men det lyckades inte. Om vi skickade hundra genmälen fick vi in kanske ett. Och publicerades det var det ofta snedvridet eller inte i sin helhet. Efter ett tag förstod vi att det var meningslöst med genmälen, så vi slutade.

Vad gjorde ni i stället?
–Vi tryckte mer flygblad, småskrifter och klistermärken som spreds.

Både Leif Zeilon, Sven Davidson och inte minst du själv fick problem på arbetet när era politiska engagemang blev kända genom massmedias hetsjakt. Hur gick detta till och hur påverkade det ert engagemang i BSS?
– Dagen efter hetsreportaget i Magasinet, den nionde december 1980 blev Leif Zeilon inkallad till chefen på BPA, där han arbetade. Han fick beskedet att han avskedades med omedelbar verkan samt fick tömma sina lådor och gå därifrån. Nu var han alltså arbetslös. Senare stämde Zeilon sin gamla arbetsgivare och dess sätt att ge honom sparken av politiska skäl – och fick rätt. Han skulle få tillbaka sin anställning, men BPA valde i stället att köpa ut honom. Vad man inte tänkte på var att nu gav man Zeilon tid att syssla med BSS – han fick som arbetslös all tid i världen, det var BPA som gjorde BSS rikskänt! Zeilon fick också väldigt mycket sympatier från folk som insåg hur illa behandlad han blivit. Han fick blommor, choklad och uppmuntrande blev. Men i Magasinets program filmade reportrarna även Zeilons bostad och han fick efter detta också möta på en del skadegörelse, bland annat klotter på sin port. Också ingenjören Sven Davidson, som 1982 blev ordförande i Bevara Sverige svenskt blev av med sitt arbete som ingenjör på grund av sitt politiska engagemang. Man försökte skrämma folk till tystnad. Jag blev också drabbad, jag omplacerades från min tjänst på Kronobergshäktet. De förstörde mycket av mitt liv, jag fick gå igenom massor av rättsprocesser och fick först rätt, men i slutändan förlorade jag och blev omplacerad till en sämre tjänst. Facket på Kronobergshäktet var arbetsgivarens förlängda arm. Trots att jag var medlem ställde de inte upp för mig på grund av mitt politiska engagemang. Detta var för att jag tillhörde BSS, hade jag tillhört någon vänsterfalang hade det aldrig skett. Det visar hur samhället kan förstöra så mycket för en människa.

-Men jag vill också tillägga att hade BPA:s avskedning av Zeilon aldrig skett hade BSS med stor sannolikhet dött. Nu tog rörelsen fart, men tyvärr på en annan människas bekostnad.

Under början av 1982 gick man från att ha varit en ganska löst organiserad grupp till att bilda en styrelse där Sven Davidson blev ordförande. Kan du berätta lite kort om honom och hur arbetet fungerade framöver?
– Sven Davidson var inte med från början utan kom i kontakt med Bevara Sverige Svenskt någon gång under sent 1980 eller tidigt 1981, men jag tror att det var under 1980. Davidson var äldre än oss, han var född 1931 och jag tror det var genom BSS uppmärksamhet i massmedia som han fick upp ögonen för BSS. Med en styrelse bildad fortsatte vi med våra flygbladskampanjer, men vi flyttade postboxen från Malmö till Stockholm – för att kunna få BSS mer sammansatt. Ett postgiro införskaffades ungefär samtidigt som den nya postboxen. Ännu senare, under 1984 hade vi växt ännu mer och skaffade en egen lokal med en telefon till föreningen.


BSS skaffade under 1982 ett eget postgiro dit sympatisörer kunde donera ekonomiska bistånd. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.

Kritiker menar att den negativa mediebilden av BSS var självförvållad, att det gjordes saker som ledde till att man fick stämpeln. Hur ser du på det?
– Jag vill säga att den stämpeln fick BSS så fort vi gick ut med namnet. Men BSS blev också en magnet som drog till sig folk från alla kanter. Visst fanns det folk som skämde ut sig och betedde sig mindre bra, flera av dessa var inte ens medlemmar. Men det gällde inte bara BSS, utan liknande problem fanns även i andra rörelser.

Var dessa personer representativa för BSS?
– Nej, inte alls.

En del av era motståndare gick till och med så långt att de försökte att få BSS verksamhet olaglig. Hur reagerade ni på sådana odemokratiska metoder?
– Ja, vi gav ju ut flygblad, bland annat ”Hur snart kan jag bli svensk?” Detta blad var helt lagligt, men några år senare ändrades lagen (lagen om hets mot folkgrupp) på grund av det flygbladet. Men vi sade att de kan aldrig med lagens metoder stoppa folkkampanjen Bevara Sverige svenskt i en demokrati. Hade de kunnat kriminalisera BSS hade de säkert gjort det.

BSS anordnade under 1980-talet egna första maj demonstrationer. första maj förknippas främst med arbetarrörelsen, var BSS medlemmar till stor del arbetare?
– Javisst var de arbetare. Nu har jag ingen siffra, men säkert var det nittio procent arbetare.

Slutligen undrar jag hur utvecklingen såg ut när det gäller antalet medlemmar, märkte ni av några kraftiga ökningar under de sju år BSS existerade?
– Medlemsantalet i BSS var egentligen aldrig speciellt stort, men räknar man sympatisörer var det en otrolig massa!

Jag tackar Jerker Magnusson för att han ställde upp på den här intervjun och jag hoppas läsarna funnit den här artikelserien intressant. Nu är artikelserien ”BSS – En tillbakablick” med sina fem delar avslutad.

2015-01-02 15:38:13

Mattias From






Frågesport
-Enkel
-Medel

Gästbok
Besök vår gästbok!