"Precis som Miljöpartiet under mitten av 80-talet kunde växa fram, därför att dessa då ansågs fylla ut ett tomrum
inom politiken kan vi idag känna en allt starkare medvind."
-Anders Klarström, 29 april 1990
Vi kan nu presentera SD:s valsång 1991 på sidan SD-Musik under vårt ljudarkiv.
Sången framfördes av Gun Kullberg med hjälp av Anders Klarström på piano för första gången under hösten 1990. Den finns att lyssna på här. Texten finns här.
Samling inför partiets fjärde Engelbrektsmarsch. Här syns partiledare Anders Klarström tillsammans med Sven Davidson, en av partiets grundare.
En ung Patrik Ehn vid samlingsplatsen.
Avmarsch.
En hel del skinheads syntes bland deltagarna det här året. Men de var långt ifrån att vara i majoritet.
De flesta var till synes vanliga svenskar som tröttnat på vanstyret av Sverige.
Här syns bland andra Lars Hultén och till höger om honom Sven Davidson. Hultén arrangerade de årliga 30 november-manifestationerna i Lund och var även med när BSS drog igång.
Demonstrationståget frammed vid Mynttorget.
Anders Klarström håller sitt sista Engelbrektstal.
Vi publicerar nu ett entimmes program från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes någon gång under 1990 eller början av 1991 och medverkar gör Gun Kullberg och Östen Nilsson. Gun var under två decennier en populär röst i Stockholms närradio.
I fokus för programmet står det kommande valet 1991. Gun berättar även om sina erfarenheter från det lyckade mötet i Dals-Ed den 27 oktober 1990. Andra saker som tas upp är en skattereform, politikers hyckleri och fusk med barnbidrag av invandrare som inte längre är bosatta i Sverige.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Vi publicerar nu ett entimmes sammandrag från en nattsändning med Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 1 september 1990 och medverkar gör Anders Klarström, Bo Nilsson, Östen Nilsson & Gabriel Wikman.
I fokus för programmet står invandringens kostnader och skriften "Svensk flyktingpolitik - en kritisk betraktelse". Man tar även upp överbefolkningen i u-länderna och SIDA:s till stora del meningslösa arbete, där man delat ut bistånd till kommunistiska våldsregimer i tredje världen.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Här syns bland andra partiledare Anders Klarström.
Avmarsch. Här syns banderollen "Invandring... Öppna ögonen".
Det här var den första SD-demonstrationen som man använde sig utav trummor.
Det var det nybildade ungdomsförbundet (SDU) som bildat en trumslagargrupp.
Många ungdomar deltog i demonstrationståget.
Demonstrationståget på väg mot Mynttorget.
Längst fram syns piketpolisen.
Flera nyfikna åskådare följde demonstrationståget på avstånd.
I täten syns en banderoll med partinamnet följt av en stor svensk fana. Och efter det flera av partiets klassiska banderoller, som alla var med den här dagen.
Svensk Ungdom - Sveriges Framtid! Något som borde vara självklart.
Till vänster syns Jan Bengtsson (SD Höör) och till höger om honom partiledare Anders Klarström.
Anders tal fick som vanligt mycket applåder.
En film från demonstrationen, som även innehåller Anders tal finns att se här.
Partiets funktionärer packar ihop materialet.
Resultatet blev lyckat! Antalet deltagare var fler än något tidigare år, vilket gjorde 1993-års Engelbrektsmarsch till SD:s största demonstration dittills.
Här följer tre inslag från 1993 om polariseringen och motsättningarna mellan invandrargäng och svenska ungdomar i Trollhättan 1993. Notera hur Torbjörn Håkansson, chefredaktör för Trollhättans Tidning erkänner att invandrungdomar startat konflikterna och att de "terroriserat, hotat, misshandlat och förföljt andra ungdomar under alldeles för lång tid utan att något hänt."
Han beskriver även hur tidningen valt att tysta ner problemen.
Här får vi se några korta sekvenser från nyhetsrapporteringen under kvällen den 30 november 1991, då Sverigedemokraterna arrangerade en manifestation för Karl XII. Kommunistiska motdemonstranter vägrade emellertid att lämna Kungsträdgården när deras demonstrationstillstånd gick ut, varpå SD:s fackeltåg fick gå mot Riddarholmen istället. Detta upprörde flera deltagare och en del bestämde sig för att ändå ta sig mot Karl XII-statyn i Kungsträdgården, som motdemonstranterna ockuperat och skändat (genom att hänga upp kommunistfanor på).
Till SD:s samlingsplats dök dock även ett antal personer som inte var sverigedemokrater upp. En del av dessa betedde sig på ett sätt som inte gav partiet någon positiv bild och media var snabba med att fotografera och filma dessa...
Bloggen Kulturbilder har publicerat en mycket intressant och omfattande intervju med Leif Ericsson (tidigare Zeilon).
Ericsson fick tidigt upp ögonen för problemen i Sverige och var initiativtagare till bildandet av folkkampanjen Bevara Sverige Svenskt (BSS) 1979. Han var även med och bildade Sverigepartiet (SvP) 1986 och Sverigedemokraterna (SD) 1988.
Intervjun gjordes under sommaren 2019 och finns att läsa här.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 8 juni 1996 och medverkar gör Tomas Johansson och Jimmy Windeskog. I fokus för programmet står partiets nationaldagsfirande och Expo och massmedias hyckleri.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Längst fram i tåget, till höger om fanbäraren syns en av SD:s grundare, ingenjören Sven Davidson (1931-2005). Davidson var tidigare ordförande för folkkampanjen Bevara Sverige Svenskt (BSS) och efter det vice partiledare i Sverigepartiet (SvP).
"Bostäder åt Svensk Ungdom" och "Svensk Ungdom - Sveriges framtid" var några av texterna på banderollerna den här dagen i slutet av april.
SD var tidiga med att ta upp kampen mot moskébyggen. Här syns banderollen "Moske? Nej Tack!" och framför den syns delar av den rikskända banderollen "Sverigedemokraterna värnar om Sverige" (Se "Sverigedemokraternas kupp i Globen, SD-Bulletinen mars 1989).
Ca 200 sverigevänner deltog i demonstrationen, vilket var något färre än året innan.
Men åren därpå skulle det komma att ändras...
Framme vid Odenplan, som var målet för demonstrationen.
Här höll SD:s partiledare Anders Klarström tal. Både demonstrationen och talet finns att
se här.
Talet hölls med megafon, från en parkbänk framför en stor svensk fana, som hölls upp av aktivister.
Trots de relativt enkla formerna blev talet mycket lyckat.
Åhörarna lyssnade intensivt och applåderna avlöste varandra.
Sverigedemokraternas första partiledare, Anders Klarström bryter tystnaden och släpper nu sitt politiska testamente - en över femhundra sidor lång bok med titeln Prima Victoria (första segern på latin). Läs mer och köp den på Anders hemsida:
En användare på Youtube lade nyligen upp en film med titeln "SD var bättre förr". Filmen innehåller flera klipp från SD-Arkivet och har publicerats med texten: "Anders Klarström kom tillbaka". Vi kan inte annat än instämma i både titel och beskrivning och delar här filmen!
Dåvarande SDU-ordförande Jimmy Windeskog i Sala 1996.
I helgen nåddes vår redaktion av det tragiska beskedet om att vår kamrat Jimmy Windeskog gått ur tiden. Windeskog var en av initiativtagarna till SD-Arkivet och han är den som till dagens datum bidragit med mest material till vårt digitaliseringsarbete. Han har även bidragit med välformulerade artiklar och texter. Genom sin statsvetarutbildning och sitt brinnande intresse för Sverigedemokraterna och dess historia besatt han en unik position inom svensk nationalism. Trots att partiet vänt honom ryggen såg han ett ansvar i att inte överlåta SD:s historieskrivning till dess politiska motståndare på vänsterkanten. Då partiet själva varit dåliga på att bevara material och tala om sin historia fanns här ett tomrum att fylla. Och ingen visste så mycket om partiet och dess historia totalt som just Jimmy Windeskog, även om det finns de som är mer insatta i vissa tidsepoker.
Sommaren 2012 startade vi således SD-Arkivets Youtube-kanal, som sakta men säkert började fyllas på med gamla VHS-filmer från partiets möten som börjat digitaliseras. Under hösten samma år påbörjades arbetet med en hemsida som skulle komma att lanseras den 6:e februari året efter, alltså i samband med partiets 25-års jubileum. Det blev den hemsida du besöker nu, sdarkivet.com.
Windeskogs största politiska förebild var Sverigedemokraternas första partiledare, Anders Klarström. Han såg upp till Klarström, som verkligen hade talets gåva samt var en skicklig retoriker. I sin vandelsförsäkran för partiet inför sin kandidatur i valet 2002 skrev Windeskog "Leve Klarström!" under politik. För den som är intresserad vill vi verkligen rekommendera Jimmy Windeskogs bok, ”Non, je ne regrette rien: ett decennium i Sverigedemokraternas ledning” från 2011. Den är mycket läsvärd och beskrivs av många som det bästa verk om partiets historia hittills som inte skrivits av dess motståndare. Windeskog har också nyligen gett ut en ny bok, "Under blodröda fanor: Svensk vänster 1967 - 1985" från 2016.
Windeskogs sista statusuppdatering om partiets historia på Facebook. Detta skrevs i samband med 29-års jubileet förra veckan. Tänkvärda ord!
I det sista redaktionsmötet med Windeskog diskuterades alla de Sverigedemokrater som gått bort genom åren. De börjar bli ganska många och vi beslutade oss för att lansera en sida under SD-Arkivet där vi för evigt skall minnas de kämpar som offrat och betytt mest för partiets frammarsch. Vi som finns kvar här på redaktionen lovar att göra verklighet av det löftet, även om det känns hemskt att vår kamrat Jimmy Windeskogs minnessida är en av de sidor vi nu kommer att tvingas skapa.
Vi kan nu publicera ytterliggare ett nummer av SDU:s tidning Demokraten under publikationer. I det här numret kan vi ta del av en julhälsning från den nyvalde SDU-ledaren Jimmie Åkesson. Även artikeln "Svenska muslimer -en motsägelse i sig självt" av Mattias Karlsson.
Vi kan nu publicera ytterliggare ett nummer av SDU:s tidning Demokraten under publikationer. I det här numret kan vi läsa om en aktion efter en ny gruppvåldtäkt begången av invandrare. Även en intervju med den nyvalde SDU-ledaren Jimmie Åkesson samt en artikel mot homoadoptioner av Mattias Karlsson.
Vi önskar alla svenskar ett gott nytt år! 2016 har på många sätt varit en vändpunkt för oss nationalister. Dels genom Brexit, men även genom Donald Trumps historiska valseger i USA. Dessa händelser visar att den lilla människan kan segra trots övermäktiga fiender. Till sommaren har SD-Arkivet funnits i fem år och vi kommer att forstsätta visa upp den verkliga bilden av SD:s historia. Detta till ständig plåga för rödvinsbolsjevikerna i Sveriges Rödio med flera som gör allt för att föra vårt folk bakom ljuset genom ständiga lögner och förtal.
Under början av 1980-talet startade taxichauffören Rolf Pettersson närradiokanalen Öppet Forum i Stockholm. Pettersson var starkt kritisk till den rådande utvecklingen i Sverige. Sändningarna var oberoende och inte knutna till BSS, SvP eller SD. Vi har nu digitaliserat ett program från 1987 som finns att lyssna på vid den nya sidan Öppet Forum under vårt ljudarkiv.
Vi publicerar nu det omdiskuterade Bergsjöbrevet på sidan för brev. Brevet, som skickades ut i det invandrartäta området Bergsjön i Göteborg ledde till att SD-Göteborgs ordförande Lars Emanuelsson tvingades lämna pariet. Vice ordförande Per Emanuelsson, som även han undertecknat brevet blev utesluten.
Vi har nu publicerat ytterliggare en bild till SvP-arkivet. Den är tagen på Sergels Torg på en av de omdiskuterade flygbladsutdelningarna/försäljningarna som ofta lockade till sig aggressiva motdemonstranter. I markeringen syns Stefan Herrmann och Jerker Magnusson. Datum okänt, men troligtvis är bilden tagen någon gång under 1987.
Vi kan nu publicera ytterliggare en sverigedemokratisk lokalbulletin, Mjölnarbladet från Mölndal. Ett nummer av den finns nu att läsa under publikationer.
SDU-ordförande Jimmie Åkesson talar på ett inomhusmöte i Göteborg i november.
Partiledaren Mikael Jansson talar på samma möte.
Inomhusmöte i Bandhagen
2000.XX.XX
Foto: Okänd
Inomhusmötet i Bandhagen utanför Stockholm hösten 2000 lockade strax över 400 personer och var det största inomhusmötet
fram tills dess. Här talar partisekreteraren Jakob Eriksson.
Bildmontage från SD-Bulletinen nov 2001 som kom att bli den hundrade bulletinen sedan starten 1988.
SD-Arkivet har digitaliserat ännu ett nummer av SD-Bulletinen. Tyvärr är skicket inte det bästa och fyra sidor saknas. Vi hoppas att ni har överseende med detta. Så fort vi får tag på ett bättre exemplar kommer den här kopian att ersättas.
Riksstyrelseledamoten Torbjörn Kastell talar i Mölndal under novemberturnén på Västkusten.
Affischering mot gruppvåldtäkter
2000.02.XX
Foto: Okänd
Denna affisch sattes upp runt om i hela Stockholm efter den uppmärksammade gruppvåldtäkten begången av invandrarungdomar på en 14:årig tjej i Rissne i januari 2000.
Inomhusmöte i Haninge
2000.0X.XX
Foto: Okänd
Partisekreteraren Jakob Eriksson talar på ett inomhusmöte i Haninges kommunfullmäktigesal under våren.
BSS-arkivet publicerar foldern "Stoppa Rasismen" utgivet av "Medlöparorganisationen Sverige åt Människorna" (MSM) 1981, eller något år tidigare. I själva verket var skriften en satir från Folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). I foldern kan man läsa om Mohabita Yombolibiziku som snart blir svensk medborgare, om den svenske boxaren Hambo samt diverse hyllningar till Regeringen och förslag på hårdare straff för "rasister".
Nog är det samma folder som Folkpartiets Maria Leissner läser ur under den av Jan Björklund modererade debatten mot Christopher Jolin (sympatisör till BSS). Debatten hölls på Esso Motorhotell i Borås den 4 oktober 1981 och du kan lyssna på den här. Spola fram till: 00:45:16.
Fanborgen framför kommunhuset i Norrköping efter SD:s demonstration genom staden.
Torgmöte i Uddevalla
1997.11.XX
Foto: Okänd
Torgmötet i Uddevalla under novemberturnén på västkusten blev stökigt värre.
Internmöte i Göteborg
1998.0X.XX
Foto: Okänd
Internmöte för SD Göteborg i samband med valrörelsen. Bland andra ses den blivande riksdagsmannen
Fredrik Eriksson, SD-Kurirens chefredaktör Torbjörn Kastell och SDU-ledaren Jimmy Windeskog.
Flygbladsutdelning
1998.0X.XX
Foto: Okänd
SD-Uppsalas Mari Karlsson och partisekreteraren Jakob Eriksson delar ut flygblad under valturnén.
Torgmöte i Brunnsparken
1998.0X.XX
Foto: Okänd
Partisekreteraren Jakob Eriksson talar i Brunnsparken i Göteborg under valturnén. Vi ser också
SD-Kurirens Torbjörn Kastell och Lars Emanuelsson.
Inomhusmöte
1998.1X.XX
Foto: Okänd
SD-Stockholms Steve Ahlberg talar på ett inomhusmöte i Trollhättan efter valet.
Vi publicerar nu en ny fler trycksaker från vårt arkiv. Det handlar om en småskrift som publiceras under småskrifter, ett nytt flygblad som publiceras under flygblad samt ett brev som publiceras under den nya sidan för brev.
Här talar partiledare Anders Klarström på partiets legendariska möte på Götaplatsen, den 9 oktober 1993. Tyvärr är detta bara en del av talet och kvalitén på klippet är begränsad.
Sverigedemokraternas manifestationer den 9 oktober 1993 blev startskottet för partiets kampanj inför valet 94. Efter det uppskattade torgmötet i Trollhättan tidigare under kvällen höll man det legendariska mötet på Götaplatsen, längst upp på Kungsportsavenyn i Göteborg. Mötet inleddes av Mats Tolgén, som var konferencier under kvällen och talade gjorde vice ordförande Tina Hallgren-Bengtsson och partiledaren Anders Klarström.
Motdemonstranterna, bestående av invandrargrupper och anarkister var rasande över att mötet fått tillstånd. Man slog sönder stora delar av centrala Göteborg och angrep Polisen med gatsten och tillhyggen. Fyra polismän skadades.
Vi publicerar här några TV-inslag från kvällen. Notera hur vinklat TV4-klippet är.
Sverigedemokraternas manifestationer den 9 oktober 1993 blev startskottet för partiets kampanj inför valet 94. Partiledaren Anders Klarström höll ett av sina bästa och mest uppskattade tal någonsin i Trollhättan. Detta klipp visar TV-inslag från SVT och TV4 som rapporterar om mötet. Notera hur vinklade inslagen är. Trots att Klarström i sitt tal tydligt deklarerade att partiet tar avstånd från våld försökte man insinuera att partiet skulle ställa sig bakom rasistiska våldsdåd.
Vi publicerar nu ett antal tryckalster som berör Sverigepartiets (SvP) splittring under hösten 1987, som kom att leda till bildandet av Sverigedemokraterna i februari 1988. De två fraktionerna som å ena sidan bestod av den mindre grupp som kommit från Framstegspartiet i Stockholm samt den större gruppen med ursprung i folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) lyckades aldrig smälta ihop och enas. Materialet publiceras under SvP-arkivet.
Med anledning av SD-Arkivets ambition att spegla historien så som den verkligen ser ut är det viktigt att publicera material från båda sidor i den här konflikten. Detta så att läsarna kan bilda sig sin egen uppfattning. Med det sagt vill vi inte sticka under stol med att vi i redaktionen känner mest sympati med BSS-fraktionen, som senare kom att bilda SD. Materialet får tala för sig självt, men en intressant notering är Sverigepartiets vice ordförande (och senare en av SD:s grundare) Sven Davidsons ord i Information till Sverigepartiets medlemmar november 1987. Där skrev han:
"Vad vi behöver är en ny ung ledare präglad av idealism och hårda principer. lnte framstegspartister, som i skräckslagen iver för att skaffa sig demokratiska alibin är beredda att spela på samma planhalva som liberaler och kommunister." - Sven Davidson, november 1987.
Mindre än två år senare blev 23-årige Anders Klarström från Göteborg, känd för sin idealism, kompromisslöshet och sina uppskattade brandtal ledare för det nybildade Sverigedemokraterna. Det blev början av en ny era för svensk nationalism...
Vi har nu digitaliserat en småskrift från SDU som tar upp och reder ut 37 påståenden kring invandringsdebatten. Den finns att läsa på sidan småskrifter under trycksaker.
År 2000 startade SDU på initiativ av den avgående förbundsordföranden Jimmy Windeskog idéskriften "Samtal i skamvrån". Det första numret finns att läsa på den nya sidan Samtal i skamvrån under publikationer.
Här får vi se ett vinklat tv-inslag som tar upp partiets informationskampanj om invandrarförturer i kommunala bostadsköer. Medverkar gör Bo Nilsson (SD) och Lennart Gabrielsson (FP). Sändes sommaren 1992.
Vi kan nu presentera SD-Höörs lokala partiprogram från 1994. Höör i Skåne har länge varit ett av partiets starkaste fästen och var en av de två kommuner där SD tog sina första mandat 1991.
Här får vi följa med på bildandemötet av den sista sverigedemokratiska kommunföreningen under 1990. Mötet, som hölls den 17:e december inleds med Owe Thörnqvists klassiker Sverigebesöket från 1981. Anders Klarström representerar riksorganisationen och lokal talesperson blir Jan Salminen. Pressen är inbjuden och Anders Klarström får svara på frågan om hur han ser på svenskhet och vem som är svensk.
Vi kan nu presentera skriften "Svensk flyktingpolitik -En kritisk betraktelse" av professor Göran Englund och direktör John Wilthorn. Författarna var även med och tog fram den så kallade Sjöboskriften i samband med folkomröstningen 1988.
Här deltar Thomas "Linkan" Lindqvist (SD) i vad som skulle ha varit en debatt mot Eduardo Montero (Koalitionen mot rasism). Montero ville emellertid inte debattera utan är med i form av ett förinspelat inslag. Medverkar gör även Curt Nilsson (ordningspolisen).
Vi har nu publicerat ytterligare tre olika kallelser till större aktiviteter. Utförandet lämnade ibland lite att önska. Dessa möteskallelser finns nu tillgängliga under trycksaker.
Här får vi se nyhetsinslag från 6:e - 30:e november 1993 då det hölls flera uppmärksammade manifestationer och demonstrationer i Sverige. Vid dessa dök aggressiva och extrema element från olika politiska läger upp och kravaller utbröt. De som utmärkte sig mest var vänsterextremisterna, med livsfarliga bomber och aggressiva angrepp mot Polisen.
9 oktober (berörs i ett av inslagen) håller Sverigedemokraterna ett välbesökt möte på Götaplatsen i Göteborg. Aggressiva vänsterextremister slår sönder halva stan, i något som påminner om Göteborgskravallerna åtta år senare.
6 november (Gustav II Adolfs dödsdag) håller SDU en manifestation för Gustav II Adolf i Stockholm. Sprängladdningar som är utplacerade längs marschvägen för demonstrationen påträffades.
9 november (Kristallnattens minnesdag) hålls en "antirasistisk" demonstration i Stockholm. Några skinheads som försöker attackera demonstrationen grips.
20 november håller nazistiska VAM en demonstration i Göteborg. Livsfarliga sprängladdningar påträffas bland motdemonstranterna.
30 november (Karl XII dödsdag) skall manifestationer hållas i Stockholm och Lund av Sverigedemokraterna och 30 november-föreningen.
Stockholm:
Det hotade läget gör emellertid att Sverigedemokraterna hörsammar Polisens vädjan om att dra tillbaka sitt demonstrationstillstånd. Den så kallade "Koalitionen mot rasism", en organisation på yttersta vänsterkanten gör det inte, varpå Polisen drar in tillståndet för deras motdemonstration. Efter överklagan till Regeringen river justitieminister Gun Hellsvik upp Polisens beslut och tillåter motdemonstrationen. Karl XII anhängare sluter då spontant upp och försöker ta sig fram för att lägga en krans vid hjältekonungens staty. Samtidigt löper våldsamma motdemonstranter och invandrarungdomar amok och slår sönder skyltfönster i stan.
Lund:
Vänsterextrema yrkesdemonstrander, s.k BZ-ungdomar från Danmark, som gjort sig skyldiga till våldsamma husockupationer kommer i flera bussar och för krig mot polisen på gatorna.
Den 6:e november 1993 påträffades kraftiga sprängladdningar under SDU:s manifestation för Gustav II Adolf i Stockholm. Någon försökte spränga ungdomsförbundet i luften. Det ledde till att Polisen vädjade både till SD och den så kallade "Koalitionen mot Rasism" att avstå från att demonstrera den 30 november, på Karl XII:s dödsdag, då man befarade att ytterligare sprängladdningar skulle detonera. Endast Sverigedemokraterna hörsammade Polisens vädjan och den 30 november 1993 hölls alltså ingen Karl XII manifestation. Trots det höll Koalitionen en patetisk motdemonstration.
Däremot försökte en del att på eget bevåg ta sig ner till Kungsträdgården och hylla Karl XII. I debattprogrammet Pernilla & Co som sändes i SVT dagen därpå får vi följa sverigedemokraten Mårten från Växjö som gör ett tappert försök att ta sig fram och lägga en krans vid hjältekonungens fötter. Vi får även följa kommunisten Sven Wollter som deltar i motdemonstrationen. Tyvärr dök också en del extrema och våldsamma element upp på båda sidor den här kvällen.
Vi kan nu presentera en ny sida för pressmeddelanden under trycksaker. Till att börja med har vi gjort två tillgängliga. Det ena rör partikamrat Micke Jonasson, som föll offer för det grova gatuvåldet 1989. Det andra rör partiets pressekreterare, jonglören Ola Sundberg som fick sparken från Ölands Djurpark av politiska skäl.
Ett vinklat TV4-inslag om Sverigedemokraterna en vecka innan valet. Inslaget börjar vid partiets valmöte i Trollhättan och går sedan vidare till Dals-Ed, en av de två kommuner där partiet tog plats i fullmäktige 1991. Partiets representant i Dals-Ed är Marcus Koch.
SD:s framgångar i skolvalen 1991 diskuteras i SVT:s Magasinet. Bland annat valde 7% av eleverna på en skola att stödja partiet. Medverkar gör några unga elever som sympatiserar med delar av partiets politik, men som inte är helt insatta i vad partiet står för. Även deras klassföreståndare, som förfasas över att så många valt SD medverkar. En grupp invandrarungdomar intervjuas också om varför de tror att SD ökar. Mot slutet av programmet besöker man Dals-Ed, där Solveig Metus, som ser ut att ta plats i kommunfullmäktige intervjuas.
I SVT:s Magasinet 1992 diskuterades invandringspolitiken. Den nyligen tillträdda borgerliga regeringen valde att riva upp Lucia-beslutet den 19 december 1991. Lucia-beslutet, som infördes av Socialdemokraterna 1989 innebar en mer restriktiv invandringspolitik. Anledningen var att flyktingförläggningarna runt om i landet var överfulla. Pådrivande för att riva upp Lucia-beslutet var Folkpartiet med dess ledare Bengt Westerberg. Sverigedemokraternas partiledare Anders Klarström tog under den här debatten tillfället i akt och ringde in till programmet.
Nu publicerar vi den andra delen av tre i frågesporten kring SD:s historia. Klicka här för att komma till den. Även denna innehåller tio frågor och svårighetsgraden är medel.
Redaktionen har nu sjösatt ett frågesports-projekt. Målsättningen är att höja kunskapen om partiets historia och samtidigt slå hål på myter och lögner som länge odlats av dess motståndare. Dessutom är det ett sätt att engagera våra läsare och få dem att interagera med sidan.
Vi börjar med att sjösätta den första och enklaste delen av tre i frågesporten kring SD:s historia. Klicka här för att komma till den. Totalt är det tio frågor som borde vara relativt enkla att besvara för den som är hyfsat insatt.
Möte i Malmö under sommarturnén 1997. Bland annat ses partiorganisatören Lars Emanuelsson, vice
ordförande Jakob Eriksson som talar samt SDU-ledaren Jimmy Windeskog med banderoll.
Torgmöte i Skåne
1997.0X.XX
Foto: Okänd
Partiledaren Mikael Jansson talar i Skåne under sommaren.
Sommarläger
1997.0X.XX
Foto: Okänd
Korvgrillning på det tradfitionella SDU-sommarlägret som hölls i Blekinges skärgård detta år.
Bland annat ser vi blivande partiledaren Jimmie Åkesson och kommunfullmäktigeledamoten Ulf Blomström.
Torgmöte
1997.XX.XX
Foto: Okänd
Riksstyrelseledamoten Per Emanuelsson, partiledaren Mikael Jansson, blivande riksdagsmannen Fredrik Eriksson och
riksvalberedningens sammankallande Joakim Lannér på ett torgmöte.
Torgmöte på Sergels Torg
1997.09.XX
Foto: Okänd
Massiv polisbevakning när SD håller tal på Segels Torg i Stockholm under hösten. Bakom polismuren står
riksstyrelseledamöterna Joakim Larsson och Per Emanuelsson och talar gör partiledaren Mikael Jansson.
Riksårsmöte i Stockholm
1998.05.02
Foto: Okänd
Kenneth Sandberg, med en bakgrund både i Vänsterpartiet och informationskampanjen Folkviljan Och Massinvandringen
talar på Riksårsmötet i Stockholm.
Inomhusmöte
1998.1X.XX
Foto: Okänd
Partiorganisatören Tor Paulsson talar på ett inomhusmöte i Trollhättan efter valet.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 5 september 1992 och medverkar gör Jan Billing. I fokus för programmet står partiets invandringspolitik med krav på återvandring, massmedias vinklingar och de etablerade politikernas hyckleri.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Vi har nu publicerat sju olika kallelser till större möten och demonstrationer Sverigedemokraterna hållit genom åren. Däribland inbjudan till partiets tioårsfest 1998! Dessa möteskallelser finns nu tillgängliga under trycksaker.
Vi kan nu publicera ett ljudklipp från Ulf Elfvings radioprogram "Efter två" från den 25:e november 1993. Efter att anarkister placerat ut en livsfarlig bomb längs marschvägen för SDU:s demonstration på Gustav II Adolfs dödsdag, den 6:e november är Polisen oroliga för säkerheten. Den 20:e november grep man även en grupp anarkister på väg till en demonstration i Göteborg. Dessa hade liknande bomber. Polisen vädjade därför till både Sverigedemokraterna och den så kallade "Koalitionen mot rasism" att ställa in sina demonstrationer på Karl XII:s dödsdag den 30:e november. Endast Sverigedemokraterna hörsammade Polisens vädjan, varpå man beslutade att dra in Koalitionens tillstånd.
"Den här gången sattes det upp ett mål att den här fascistdemonstrationen skulle stoppas och sen så var det en övervägning av exakt vilka medel behövs för att stoppa den här fascistdemonstrationen. Och sen så gjordes det då en bedömning att påkar, smällare och stenar var exakt de medlen som behövdes tillsammans med barrikaderna." -"Antirasister" ger sin syn på mötesfriheten i programmet Efter två.
I programmet intervjuas en grupp antidemokratiska vänsterextremister som berättar om hur de byggt upp barrikader och med våld försökte stoppa SDU:s demonstration. Dessa fega element vill (såklart) vara anonyma. Medverkar gör även Curt Nilsson från ordningspolisen, Hans-Göran Franck (S), Per-Åker Westerlund (Koalitionen mot rasism) och Anders Klarström (SD). Notera att Westerlund inte ens vill prata med Klarström.
Koalitionen Mot Rasism var egentligen inte något annat än kommunister under ett annat namn, vilket ju är vanligt för dessa grupper. Bakom detta stod alltså sektpartiet Arbetarförbundet Offensiv (idag heter man Rättvisepartiet Socialisterna) och den Per-Åke Westergren som hörs intervjuas var givetvis deras obestridlige partiledare (vilket han är i dag). Detta är ett sätt för olika vänstergrupper att försöka slippa kommunist-stämplen och framstå som större än vad de är. Denna strategi har i decennier varit vanligt förekommande för dessa extremistgrupper.
Programmet har publicerats på den nya sidan för riksradio under vårt ljudarkiv.
Totalt fullsatt när SD håller sitt första möte i Dals Ed 1990 på Karl XII:s Hotell. Längs fram syns rikstalesmannen Anders Klarström.
Demonstration
1991.09.07
SD demonsterar i Stockholm.
SD gick genom hela Stockholm till en fullsatt valfinal i Medborgarhuset. Har tågar man fram genom Götgatan på
Södermalm som under dessa år sågs som lite av extremvänsterns högborg.
Möte i Värmland
1994.0X.XX
Foto: Okänd
Talesmannen Anders Klarström intervjuas av media efter ett möte i Värmland.
Vårmarknad i Dals-Ed
1994.0X.XX
Foto: Okänd
SD säljer produkter på vårmarknaden i Dals Ed. Här ser vi kommunfullmäktige-ledamoten Marcus Koch och riksvalberedningens
Joakim Lannér från Göteborg.
Engelbrektsmarschen
1995.04.29
Deltagare på den välbesökta Engelbrektsmarschen tågar genom Stockholm.
Nationaldagsfirande i Rålambshovsparken
1996.06.06
Foto: Okänd
Eva Dahlqvist läser dikter på nationaldagsfirandet i Stockholmska Rålambshovsparken.
Karl XII Manifestation
1996.11.30
Foto: Okänd
Partiledaren Mikael Jansson talar på Riddarholmen. Med fanan står riksstyrelseledamoten Magnus Edman från SD-Sala.
´
Gatukonst i Uddevalla
1996.XX.XX
Foto: Okänd
Gatukonst i Uddevalla. Naturligtvis har partiet alltid tagit avstånd från den här typen av marknadsföring.
Bildmontage från SD-Bulletinen aug-sep-okt 2002 som utkom efter valet 2002.
SD-Arkivet har digitaliserat ännu ett nummer av SD-Bulletinen. I det här numret som kom ut efter succévalet 2002 gör man en tillbakablick på den mycket intensiva valrörelsen. Dessutom en rapport från Eva Nyman om arbetet i Kyrkomötet, där SD tog mandat året innan samt en intervju med Richard Jomshof.
Vi har nu skapat en sida för presskonferenser under vårt ljudarkiv. Först ut är ett ljudklipp innehållande intervjuer med massmedia efter partiets presskonferens den 2 augusti 1989, där man presenterade det första partiprogrammet, För Sveriges bästa. Tre olika journalister, från bland annat Sveriges Radio intervjuade talesman Anders Klarström. Notera den sista journalistens oseriösa stil!
Deltagare i den andra Engelbrektsmarschen. Med banderoll ses bland annat SD Haninges Henrik Ehnmark.
Nationaldagsfirande
1992.06.06
Foto: Okänd
Samling inför nationaldagsfirandet 1992 på Norrmalmstorg i Stockholm, i mitten ses partiledaren
Anders Karström.
Distriktsårsmöte SD-Väst
1994.0X.XX
Foto: Okänd
Distriktsårsmöte för SD Väst. Vid podiet sitter Michael Andersson, Mikael Svensson och Per Emanuelsson.
Inomhusmöte på Västkusten
1994.0X.XX
Foto: Okänd
Partiorganisatören Lars Emanuelsson och Anders Klarström håller ett inomhusmöte på Västkusten under våren.
Politikerveckan i Almedalen
1994.07.XX
Foto: Okänd
SD tågar genom Visby i samband med Politikerveckan.
Samling i Visbys hamn innan demonstrationen genom staden. Här ses partiledaren Anders Klarström
och SD-Göteborgs Mikael Andersson.
Demonstration i Lund
1994.09.03
Demonstration i skånska Lund i valrörelsens slutskede. På scenen ses partiorganisatören Lars Emanuelsson,
partiledaren Anders Klarström och SDU-ledaren Robert Wennerstedt/Vesterlund.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 9 september 1989 och medverkar gör Leif Zeilon och Anders Klarström. I fokus för programmet står partiets politik och var partiet placerar sig i den klassiska höger-vänster skalan. Av upphovsrättsskäl är musiken bortklippt.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Attack mot SD:s torgmötesgrupp
1997.09.XX
Foto: Patrik Lindgren
Ett klassiskt foto på Joakim Larsson på ett möte på Segels Torg från hösten 1997. SD hade hållit torgmöte på denna plats varje helg under en hel månad och för varje möte så växte antalet motdemonstranter. Veckan innan detta foto togs hade SD:s torgmötesgrupp på fyra personer överfallits efter mötet, av ett 40-tal maskerade vänsterextremister. Samtliga fyra hamnade på sjukhus, värst drabbades Joakim Larsson som slogs medvetslös och fick sy ett 20-tal stygn i huvudet.
Veckan efteråt var han tillbaka på samma plats och höll samma tal, i samma kläder han haft på sig när SD-gruppen blev överfallna. Kanske har den så omtalade SD-andan aldrig varit mer tydlig, och kanske den inte kan personifieras bättre än i just Joakim Larsson.
Karl XII Manifestation
1996.11.30
Foto: Okänd
1996 höll SD sist första Karl XII-firande i Stockholm sedan kravallerna 1992, detta på Riddarholmen där konugen ligger begraven. På bilden ses Jakob Eriksson och Joakim Larsson med fanor och bakom partiledare Mikael Jansson.
Strax efter SD:s möte höll Narvaförbundet sitt hyllande inne i själva Riddarholmskyran. Expo lyckades dock inom några år
få Hovet att sluta hyra ut kyrkan till Narvaförbundet under 30 november och firandet fick lov att avslutas.
Torgmöte i Borlänge
1998.0X.XX
Foto: Okänd
Torbjörn Kastell ställer upp bokbordet inför ett torgmöte i Borlänge under valturnén 1998. Kastell talade på över 100 torgmöten denna sommar.
Försäljning
1999.10.XX
Foto: Okänd
SD och SDU delar ut flygblad och säljer produkter på en marknad i Norrtälje utanför Stockholm. Från höger ses Dennis Ekström från SDU Stockholm, Vávra Suk från SDU:s riksstyrelse och partiets vice ordförande Johan Rinderheim.
Nationaldagsmöte i Eslöv
2000.06.06
Foto: Dennis Ekström
Sverigedemokraterna håller torgmöte i skånska Eslöv på nationaldagen 2000. Kravet på att 6 juni skulle bli en helgdag har funnits sedan partistarten, och blev också genomfört med tiden.
När man diskuterar politiskt våld i allmänhet och järnrör i synnerhet kommer ofta Sverigedemokraterna upp i diskussionen. Detta är naturligtvis helt normalt. Inget annat riksdagsparti har utsatts för så mycket politiskt våld som SD. Men istället för att tala om alla de attacker där partiets företrädare slagits blodiga med järnrör och andra tillhyggen har media till stor del lyckats få folk att tro att det är sverigedemokraterna som står för våldet och som har angripit folk med järnrör. Hur ligger det till egentligen? Låt oss ta en tillbakablick på tre synnerligen allvarliga händelser där Sverigedemokrater attackerats med järnrör.
Den 6:e juni 1993 packade partiets representanter ihop sitt material på dåvarande partikansliet på Gotlandsgatan 56 i Stockholm. Man skulle bege sig till Rålambshovsparken för att högtidlighålla Sveriges nationaldag. Men när aktivisterna tog hissen upp till entrén (även det här kansliet var av säkerhetsskäl beläget i en källarlokal) väntade en våldsam pöbel. Man hade lagt sig i bakhåll och när partiets representanter gick ut ur porten blev de överfallna och misshandlade. Trots detta lyckades man hålla sitt möte. Partiledare Anders Klarström var upprörd, vilket märktes i hans tal:
"Kära sverigevänner. Jag var sen idag med att komma hit. Det beror på att i förmiddags när vi skulle packa ihop vårt material och komma hit blev vi utsatta för en attack utav en samling fega vänsterextremister, som brutalt med järnrör och baseballträn misshandlade flera utav våra medlemmar. En fick föras till sjukhus, han var slagen blodig. En bil blev fullständigt sönderslagen, material har förstörts för hundratals kronor, en bandspelare har blivit söndersparkad. [..] Så agerar vänsterextremisterna."
- Anders Klarström, 6 juni 1993.
Den 24:e april 1998 överfölls sverigedemokraten Steve Ahlberg under en flygbladsutdelning, något som uppmärksammas i foldern detta inlägg berör. Han slogs ner med järnrör så att blodet rann. I valrörelsen samma år hade partiet regelbundet återkommande torgmöten på Sergels Torg i Stockholm. På vägen från mötet överfölls fyra av partiföreträdarna, däribland Joakim Larsson av en våldsam pöbel på omkring 40 tal maskerade personer. Dessa gick till attack med diverse tillhyggen, bland annat järnrör. Samtliga sverigedemokrater fick föras till sjukhus.
Vi skulle kunna ta upp många fler fall där Sverigedemokrater attackerats för sina åsikter och där deras yttrandefrihet slagits sönder. Men vi nöjer oss med dessa tre. Syftet med detta inlägg är att visa vilken falsk och hycklande massmedia vi har i Sverige. Genom den så kallade "Järnrörsskandalen" som Expressen kavlade ut under hösten 2012 fick man läsarna att tro att Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling attackerat motståndare med järnrör. Detta under en konflikt med den så kallade komikern Soran Ismail, efter en krogrunda en sen kväll sommaren 2010. Sanningen är att de endast tog upp metallrören (som de hittat vid en byggnadsställning) under en mycket kort period då de kände sig trängda och hotade. De varken slog eller hotade någon person med dem. Trots detta blev det jätterubriker i varenda tidning under flera dagar. Pressen blev för hård och Almqvist tvingades avgå och lämna Riksdagen. Men när SD:are attackerats och slagits blodiga med järnrör, eller när deras yttrandefrihet tagits ifrån dem i andra sammanhang har massmedian oftast varit tyst. Är inte hyckleriet uppenbart?
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från början SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Vi har nu gjort fyra nummer tillgängliga under under publikationer.
Vi kan nu presentera ännu mer tidigare opublicerat material. Här talar partiledare Anders Klarström på ett torgmöte i Norrköping den 18:e september 1993.
”Massmediauppbådet blev betydande. I riksmedia var det i stort sett bara de hårt styrda Kanal 1 och TV2 som ”missat” händelsen för dagen. I Expressen följde en följetong med helsidor två dagar i rad. Artiklarna beskrev bla hur elaka polisen hade varit när de grep en pojke vid namn: Ashraf Ahmed. Fö samme person som på TV4 uttalade: ”Jag trodde Sverige var en demokrati och inte att rasister skulle få demonstrera”. Engelbrektsdagen avslutades med en stor nationell fest där det åts, dracks , sjöngs och spelades. Avslutningsvis kan vi bara bekräfta TV4:s ord ”Vi kan som vi ser vänta oss en het valrörelse från Sverigedemokraterna”.
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från början SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Vi har nu gjort tre nummer tillgängliga under under publikationer.
”Onsdagen den 24:e april satt Anders Klarström i 20:00 studion för att presentera Sverigedemokraterna. Det var i alla fall så som SD:s folk hade fått veta att det skulle gå till. I flera veckors tid innan programmet sändes ringde folk från Sveriges Television och ställde frågor om Anders och om partiet. Flera SD:are började dock ana ugglor i mossen och förstod att det som brukligt när det gäller svenska journalister så är det ingen objektiv bild man vill ge svenska folket om ett nationellt parti.
Så någon större överraskning var det inte heller när man kunde läsa programnamnet i tidningarna. För dem som inte såg programmet kan berättas att det hela gick ut på att med alla metoder försöka smutskasta Sverigedemokraterna, bla så satte man igång att visa en film om tyska nynazister och insinuerade att detta var samma sak som SD. Något direkt tal om politiska sakfrågor uteblev helt och istället hade man bjudit in ”nazistexperterna” Anna Lena Lodénius och Stieg Larsson som även de skulle förklara att Sverigedemokraterna var ett riktigt otäckt parti. Genom att man hittat några ungdomsförseelser i Anders Klarströms register hos polisen, samt att man letat reda på en sverigedemokrat i Dals-Ed som hade begått brott, så försökte man nu framställa hela rörelsen som en våldsfixerad liten extremistgrupp. (Det kanske kan vara intressant att veta att man i Dals-Ed hade intervjuat flera medlemmar men man föredrog att ta fram det ”smaskigaste”.)
Men det hela gick nu inte så lätt som man hade trott. Anders kontrade med att på ett öppet och ärligt sätt förklara att det hela var något som för hans del hade hänt för länge sedan, och att man som väldigt ung ofta gör saker som man sedan ångrar. Han fortsatte med att i allt större utsträckning sätta programledaren och hennes ”kamrater” i försvarsställning för deras dåliga påhopp och slutsummeringen av programmet kan bara bli att Anders Klarström gjorde en enorm insats värd all uppskattning. Det skall även med sanning sägas att de reaktioner som har inkommit efter programmet varit till 95% positiva.”
När valåret 1994 inleddes hade Sverigedemokraterna medvid. Inte minst syntes ett stöd hos unga män som inte alltid hade den bästa utbildningen.
Förstagångsväljare som Socialdemokraterna normalt såg som "sin" grupp. Uppenbart både provocerade och oroliga över SD:s framgångar så inleddes
under våren en offensiv mot partiet. Ledande i denna offensiv var Socialdemokraternas kandidat till invandringsminister, Leif Blomberg.
Med en bakgrund som ordförande i fackföreningen Metal under tio år ansågs han ha en passande bakgrund för att nå arbetarväljare.
Under våren 1994 gav sig Leif Blomberg ut på en lång turné i Sverige där striden mot SD var huvudpoängen*. "Vi ska ta debatten mot Sverigedemokraterna" var parollen, och det var den ända fram till valdagen. Problemet med detta, som så mycket annat i Socialdemokraternas kampanj mot SD var att det var en lögn, det blev aldrig någon debatt mot SD. Trots alla löften och hur många gånger än SD försökte få Blomberg att leva upp till dessa. Varje gång SD försökte få debatten till stånd så hette det att Blomberg var "för tillfället upptagen", Blomberg själv vägrare å sin sida att ens tala med SD:are i telefon.
Tanken från Socialdemokraterna var också att Leif Blomberg skulle framstå som lite "hårdare" än sina borgerliga motsvarigheter som under mandatperioden 1991-1994 haft i stort sett fri invandring med öppna gränser. "Man måste få kritisera invandringen" sa Blomberg flera gånger, men tillade att SD:s kritik inte var tillåten: "Den är orimlig" sa han - men han vågade inte säga det i en debatt med SD. Han sade också att det var riktigt att föra "debatten" (den som man alltså aldrig tog) med sakliga argument. Ändå drog han sig inte med att komma med lögner som att SD var "nazister", att SD:s partiledare Anders Klarström var dömd för ”mordförsök”, som han snabbt ändrade till "mordhot mot Hagge Geigert” (vilket också är felaktigt), att SD ville "kasta ut alla invandrare" och en masa andra lögner. Det var inte på samma nivå som när nuvarande statsminister hänvisar till fritidsstudenten Henrik Arnstad, men nästan.
Samtidigt turnerade SSU i svenska skolor. De fick på skoltid framträda framför förstagångsväljare i det enda syftet att förtala SD. SD fick aldrig medverka vid dessa propagandaträffar i skolor arrangerade av SSU. Mannen som ledde dessa indoktrineringsmöten var SSU-ledaren Christer Mattson. Denna framförde, bland annat i TV-inslaget intill denna artikel, att han ofta mötte SD i debatter vid dessa skolbesök och gärna gjorde det igen. SD och SDU försökte givetvis få SSU och Mattson att debattera mot dem vid dessa propagandaträffar, men tilläts aldrig komma - Mattson och SSU vägrade att debattera. Christer Mattson hade en gång, under sommaren 1993, mött en SD:are i debatt i Trollhättan i form av en oförberedd Ingemar Ramell. Tydligen var SSU och Mattson mycket besvikna med utfallet av debatten, för efter det blev det inga mer debatter mellan SSU och SD. Inte under valåret 1994 och faktiskt inte ens fram till dessa dagar har man någonsin gått upp i debatt en mot SD eller SDU igen.
Under hela våren, sommaren och hösten försökte SD alltså få till denna debatt som Socialdemokraterna och Leif ”Blomman” Blomberg samtidigt skröt om att de skulle ta med SD. Givetvis skedde den aldrig. Dagen innan valet, 17 september, hade SD hyrt Folkets Hus i Göteborg och bjöd Socialdemokraterna och SSU en sista chans leva upp till sina stora löften. Tanken var att annonsera om att det skulle bli debatt mellan Anders Klarström och Leif Blomberg i Göteborgsposten, men GP nekade SD detta. På själva debattdagen var lokalen fullsatt och publiken väntade med spänning. Och väntade, och väntade, och väntade... Ingen Leif Blomberg eller någon annan från Socialdemokraterna eller SSU syntes till. Man uteblev från den debatt man själva lovat under hela året.
Leif Blomberg dog 2 mars 1998, han var då minister i den Socialdemokratiska regeringen. Fram tills hans död vågade han aldrig leva upp till sitt så många gånger utfärdade löfte om att debattera mot Sverigedemokraterna.
*Under denna turné sa Leif Blomberg vid åtminstone tre möten att Socialdemokraterna (olagligt) registerade SD. Detta polisanmäldes givetvis, men lades ner utan förundersökning trots att Blomberg sagt detta på möten och i intervjuer.
Här deltar SD:s nyvalde kommunfullmäktigeledamot i Höör, Anders Westergren i en debatt om "flykting"-gömmare. Westergren slog larm till polisen när man gömde illegala invandrare på hans arbetsplats, varpå de utvisades. Från SD deltar även partiorganisatör Lars Emanuelsson. Notera debattledaren Robert Aschbergs arroganta och allt annat än objektiva stil.
Bildmontage från Patrioten nr. 1 som utkom under 1984.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 1 av folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) tidning Patrioten. Tidningen efterträdde rörelsens tidigare publikation, BSS-Nytt.
Den 1:a januari inleddes Sverigedemokraternas valkampanj 1994 genom en demonstration i Borlänge. Samma dag firande staden sin 50:års dag. Demonstrationen, som gick från köpcentret Kupolen till Jussi Björlings torg var i delar framgångsrik, man lockade c:a 150 deltagare och alla förutom en delegation från SD-Riks så var lokalbor. I andra hänseenden, var den ett misslyckande. Givetvis var få Borlängebor intresserade av politik på nyårsdagen och ingen media ens nämnde manifestationen. Talade gjorde partiledaren Anders Klarström, Jakob Eriksson från Falun och Sven-Erik Larsson från Borlänge.
Här får vi följa med partiets Skåne-distrikt under våren 1992. Först på ett torgmöte i Landskrona den 11 april och senare under Engelbrektsmarschen i Stockholm. Engelbrektsmarschen, och även Anders Klarströms tal är filmade med en annan kamera än den version vi tidigare lagt upp. Bland annat är kvalitén betydligt bättre på den här versionen.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under våren 2016. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till Sverigepartiet (SvP).
Artikelserie om Sverigepartiet i fyra delar av Mattias From.
Del 4 av 4: Intervju med Johan Rinderheim (Uppdaterad maj 2016)
Tidigare opublicerad. Skulle ha publicerats i Nationell Idag nr. 32, 2013
Sverigepartiet bildades hösten 1986 efter en sammanslagning mellan folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) och Framstegspartiet i Stockholm. Förväntningarna inför den nya partibildningen var stora och partiet kallade till presskonferens där man presenterade sitt partiprogram. Det hölls ett stormöte med talare under nationaldagen 1987, och man gav ut en ambitiös tidning. Men sedan hände något och partiet rasade samman i falangstrider.
I den här artikelserien, bestående av fyra delar, tar jag upp Sverigepartiets historia, dess sönderfall samt intervjuar personer som var med när det begav sig. I denna fjärde och sista del intervjuas Johan Rinderheim,
som var med när det begav sig. Intervjun blev emellertid kort då jag lyckades nå Johan precis innan tidningen skulle gå i tryck och den publicerades aldrig i tidningen.
När skedde ditt politiska uppvaknande?
Redan som 10-åring skrev jag mitt första tal.
Hur blev du involverad i/kom i kontakt med Sverigepartiet?
Jag försökte informera mig om alla små partier på den tiden och följde utvecklingen.
Vad tyckte du om sammanslagningen med Framstegspartiet samt att man lade ner folkkampanjen Bevara Sverige svenskt?
Hade gärna sett att fler partier ingått i en samlingsrörelse. Intrycket var dock överlag positivt.
Vad hade du för roll i Sverigepartiet?
Jag hade ingen direkt roll i Sverigepartiet.
Vad anser du att konflikterna inom SvP berodde på?
Personkonflikter.
När beslutade du dig för att lämna partiet?
Jag lämnade inte Sverigepartiet, är inte säker på att jag ens var medlem. Men Leif och Jerkers "falang" var den odiskutabelt största och man bestämde sig för att byta namn och lansera ett nytt parti, vilket var nödvändigt.
Efter splittringen hösten 1987 startade man från BSS-falangen, som nu lämnat partiet kulturföreningen Gallarhornet. Kan du berätta lite om Gallarhornet, dess syfte och verksamhet?
Gjallarhornet var en ungdomstidning som utkom med endast ett nummer. När bråket uppstod sökte vi sändningstillstånd i närradion eftersom vi hade funnits i mer än ett år.
Något övrigt som du vill tillägga?
Det är mycket jag skulle kunna tillägga, men timmen är sen.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under våren 2016. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till Sverigepartiet (SvP).
Artikelserie om Sverigepartiet i fyra delar av Mattias From.
Del 3 av 4: Intervju med Jerker Magnusson (Uppdaterad april 2016)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 31, 2013
I den här delen intervjuas Jerker Magnusson. Här syns han längst till höger på en bild från mötet då lokalavdelningen i Malmö bildades.
Sverigepartiet bildades hösten 1986 efter en sammanslagning mellan folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) och Framstegspartiet i Stockholm. Förväntningarna inför den nya partibildningen var stora och partiet kallade till presskonferens där man presenterade sitt partiprogram. Det hölls ett stormöte med talare under nationaldagen 1987, och man gav ut en ambitiös tidning. Men sedan hände något och partiet rasade samman i falangstrider.
I den här artikelserien, bestående av fyra delar, tar jag upp Sverigepartiets historia, dess sönderfall samt intervjuar personer som var med när det begav sig. I denna tredje del intervjuas Jerker Magnusson,
som var med och grundade både folkkampanjen Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet.
Hur var förväntningarna inför den nya partibildningen?
– Tiden innan och efter sammanslagningen var förväntningarna stora. Vi trodde att även Framstegspartiet i Östergötland skulle vara med och gå
samman, men det blev bara falangen i Stockholm. Jag var inte lika positiv, eftersom jag var den ende från BSS som faktiskt hade haft att göra med Stefan
Herrmann innan. Jag visste någorlunda hur han var som person. Sven Davidson var inte heller helt positiv.
Kan du berätta lite om förhandlingarna med Framstegspartiet inför sammanslagningen?
– Förhandlingarna pågick mer eller mindre intensivt under hela sommaren och hösten 1986. Dessa var inga problem. Problemet var EFTER sammanslagningen.
FRP(=Herrmann) hade knappast några medlemmar, inga pengar, ja, faktiskt ingenting att komma med. Även lokalen stod BSS för. De “aktiva” medlemmar de hade var hela 1 person – utöver Herrmann själv... Denne var desto mer aktiv, men tyvärr inte på något positivt sätt.
Hur skulle du vilja beskriva partiledaren Stefan Herrmann som person?
– Stefan Herrmann var en mycket intressant person. Om vi först skall ta det positiva så var han en mycket god talare. Han förde till och med sin egen talan i olika tingsrättsförhandlingar, och jag har inte hört ens en utbildad advokat kunna framföra ett ärende på ett sådant sätt. Herrmann skulle ha kunnat bli en mycket bra partiordförande, om det inte hade varit för hans negativa egenskaper. –Han var egentligen bara intresserad av sig själv som person. Det gick heller inte att bli en någorlunda god vän med honom. Arbetar man såpass nära varandra så måste man försöka att bli så bra vänner som möjligt. Jag menar inte direkt att börja umgås, men ändå försöka att bli partivänner. Dessutom var inte Herrman intresserad av någon verksamhet utanför tullarna, eftersom han då inte kunde ha kontroll över den verksamheten på samma sätt som t.ex. inne på Stockholmsmalmarna. – Under SvPs elva månader som parti bildades det en enda lokalavdelning. Det var i Malmö, och den fick namnet SvP-Malmö. Postbox i Videdal införskaffades, samt postgiro. Herrmann tyckte inte om att denna lokalavdelning hade bildats.
Vad var upprinnelsen till konflikten?
– Det stora problemet var att i stort sett dygnet runt, mer eller mindre, så befann sig FRP:s ende aktive medlem inne på kansliet. Hans uppgift var att “övervaka” vad vi andra sa eller gjorde och sedan berätta detta för “chefen”. Det var hela tiden en massa bråk och tjafs, och alla började förstå att så här gick det inte att ha det.
–Det som slutligen fick bägaren att rinna över var följande händelse från sommaren/hösten 1987. SvP hade skaffat sig en postbox i Liljeholmen, men jag behöll hela tiden även BSS gamla postbox på Stockholm 60 (Karolinska sjukhuset). Jag och “den aktive” från FRP skötte tömningen av boxen i Liljeholmen. -En dag då jag kom dit fann jag till min förvåning att nyckeln inte passade! Då hör jag någon som står och småskrattar i närheten. Jag vänder mig då om och får se “den aktive”. Han berättar då glatt att han precis hade bytt lås till boxen, varvid jag gick därifrån. Denna incident var början till slutet för SvP som parti.
När och hur insåg ni som kommit från BSS att det inte fanns någon annan lösning än att utesluta Herrman-falangen och i stället bilda ett nytt
parti?
– Det var alltså efter denna händelse som BSS-falangen insåg att det måste bli ett slut på detta parti och att vi måste börja om från början, tyvärr. Fast ett nytt parti kunde inte bildas med en gång, utan på sikt. Därför
bildades först Gjallarhornet (en nationalistisk kulturförening som bland annat gav ut en tidning och sände närradio).
De uteslutna medlemmarna fortsatte att använda namnet Sverigepartiet under ett par år. I valet 1988 lyckades de få ihop en del ströröster. Men sedan dog det som fanns kvar av partiet på grund av ytterligare konflikter. Upplevde ni som då nyligen bildat Sverigedemokraterna någon konkurrens från detta parti, och påverkade det era möjligheter att nå ut, när det fanns två till budskapet sett snarlika partiet.
–De uteslutna medlemmarna fortsatte att använda SvPs namn och klistermärken. Inte nog med det, de uteslutna uteslöt i sin tur varandra, och under en kort tid fanns det tre falanger. 1. BSS-falangen som inte längre
använde SvPs oanvända klistermärken. 2. Herrman-falangen. 3. Lindh-falangen. De båda sistnämnda s.k. “falangerna” började i sin tur att bråka ordentligt.
De gamla klistermärkena, som ännu användes av framförallt Lindh-falangen, hade ju då fel adress och telefonnummer. Denna “falang” kunde inte skaffa fram nya klistermärken, så de fick klistra fast små vita lappar på dessa klistermärken med ny adress och nytt telefonnummer. Herrman-falangen använde
mest handtextade vita klisterlappar. När SD väl bildades den 6 och 8 februari 1988 så hade det gått ca 2½ månad sedan splittringen, och det upplevdes inte så mycket konkurrens. Under dessa månader hade en hel del skett. Naturligtvis är det bara av ondo när två så snarlika partier går ut med ett liknande budskap. Folk blev osäkra. Hade inte denna splittring skett så tror jag att SvP hade kommit in i riksdagen innan 2010.
Vad hände med medlemsregistret och Sverigepartiets tillgångar vid splittringen?
– Vad som hände med SvPs medlemsregister är en verkligt trist historia. Till slut så var det en fyra eller fem olika grupper som satt på detta. De som fanns i detta register fick finna sig i att få utskick från en mängd olika
håll. Detta var det allra största problemet som förstörde för många år framöver.
Blev det några efterföljande rättstvister, och skulle du i så fall kunna redogöra lite kortare om dem?
– Herrman-falangen (som var den enda fram till oktober 1987) stal faktiskt en hel del pengar, som bl.a. användes till att köpa dyra och bra telefonsvarare. De pengar som fanns kvar på postgirot blev det naturligtvis
bråk om. Till sist lyckades vi få ut denna summa, och direkt därefter stängdes detta postgiro för gott. Det blev inga rättsliga tvister utöver detta med bråket om den summa som fanns kvar på postgirot. OM det hade blivit
rättsliga tvister så hade dessa säkerligen pågått under åratal, och därmed hade säkerligen inte SD kunnat bildas 1988.
Bara några månader efter att Sverigepartiet splittrats försvann Stefan Herrmann helt från rampljuset. Vet du hur det gick till?
– Det sista Herrman-falangen gjorde var att skicka ut ett medlemsutskick till alla. I detta meddelades det att de som ville kunde få köpa foton på Herrmann. Både osignerade som signerade. Efter en tid meddelade han att partiet var “vilande”. Vi förstod då att det skulle förbli “vilande”. Då var det faktiskt mer problem med Lindh-falangen. Dessa var ganska energiska samt höll på betydligt längre. Tror att det var därför som SvP fick en del röster i valet 1988.
Vi kan nu presentera två nummer av SDU-Bulletinen. Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) bildades för första gången 1993 och man gav ut SDU-Bulletinen. Den sverigedemokratiska undgomsrörelsen var emellertid vid denna tid så svag, att ideologiskt avvikande personer tog sig in och besatte höga poster, varpå moderpartiet så småningom beslöt sig för att knyta ungdomsverksamheten till sin egen organisation. SDU lades ned 1995 för att återbildas tre år senare. Ha detta i åtanke när du läser de första SDU-Bulletinerna.
Uppdatering 2016-04-02: Detta är ett aprilskämt. Självklart skulle vi aldrig sälja vårt arkiv till Expo. Verksamheten kommer att fortsätta!
Redaktionen för SD-Arkivet vill tacka för denna tid. Vi har under vår existens rönt mycket intresse och fått både ros och ris, av motståndare och Sverigevänner. I slutet av denna månad kommer dock SD-Arkivet att försvinna från nätet.
Vi har sedan starten fått många frikostiga ekonomiska erbjudanden, både för publicerat material och för den stora mängd vi sitter på men ännu inte har visat. Vi har hela tiden tackat nej till detta, vi har menat att vår historiska gärning varit för viktig. I början på året kom dock ett erbjudande som var så stort att vi har tänkt om. För denna summa vi mottagit så kommer vi istället kunna satsa på andra historiska projekt kring Sverigedemokraterna. Som det ser ut nu kommer det att resultera i en hemsida med poddradio samt ett magasin i färg som skall komma ut sex gånger per år.
Innan det kommer ut på något annat sätt, eller börjar skridas rykten, så skall det klargöras att köparen till SD-Arkivet är den inte okända Stiftelsen Expo.
Att just Stiftelsen Expo är köparen kan möjligen irritera SD-vänner från både förr och nu. Vi ser dock detta som en historisk gärning, för hur man än vrider och vänder på det så har Stiftelsen Expo det största arkivet i Norden på nationalism. Genom att sammankoppla detta med vårt arkiv, det största och mest omfattande arkiv som finns om Sverigedemokraterna, så garanterar vi att det lever kvar och finns till för forskare och studenter som vill ha reda på fakta om partiet och dess historia.
SD-Arkivets redaktion tackar för denna tid, och vi tackar för allt insänt material vi fått. Vi vill tydligt påpeka att namn på de människor som hjälpt SD-Arkivet givetvis inte är en del av försäljningen och fortsatt kommer att förbli hemliga. Vi vill också vara tydliga med att saker som styrelseprotokoll och register inte är en del av köpet.
Vänsterattack mot valmöte i Jönköping
1998.0X.XX
Foto: AFA
Ett 20-tal maskerade AFA:iter anfaller SD:s valmöte på Hoppets Torg i Jönköping. På bilden
syns bland annat journalisten Jura Jukola från SD:s finska borderparti IKL.
Årskongress och sommarläger med SDU
2000.0X.XX
Foto: Anges under respektive bild. Okänd om ej ang.
SDU-kongress i samband med sommarlägret i Stockholm 2000. Vid podiet ses avgående ordförande Jimmy Windeskog,
mötesordförande Torbjörn Kastell och mötessekretaterare Joakim Larsson. Foto: Dennis Ekström.
Jimmie Åkessons första styrelse som SDU-ordförande. Från vänster; Mikael Melin, Joakim Larsson, Fredrik Bergman, Peter
Pettersson, Jimmie Åkesson, Vavra Suk, Dennis Ekström, Mattias Karlsson och Ulf Blomström. Ett år senare skulle fem av
de nio på bilden vara med i utbrytarpartiet Nationaldemokraterna. Foto: Jimmy Windeskog.
Socialt samkväm under SDU:s sommarläger i Stockholm 2000. Bland annat ses Heidi Abramsson, belgaren Bernad Mengal,
Johan Rinderheim, Fredrik Bergman, Ulf Blomström, Mattias Karlsson, Gabriella Johansson, Torbjörn Kastell och Jimmie Åkesson.
Riksårsmöte i Örebro
2001.0X.XX
Foto: Michael Andersson
Ett av de få foton som finns från Sverigedemokraternas riksårsmöte i Örebro 2001, det årsmöte som ledde fram till
Nationaldemokraternas bildande samma år. Från vänster ses partisekretare Jimmy Windeskog, SDU-ordförande Jimmie Åkesson,
Mattias Karlsson och SDU:s vice ordförande Erika Borgstedt.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under våren 2016. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till Sverigepartiet (SvP).
Artikelserie om Sverigepartiet i fyra delar av Mattias From.
Del 2 av 4: Förfallet (Uppdaterad mars 2016)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 30, 2013
Sverigepartiets ledare Stefan Herrmann t.v i centrala Stockholm. Kritiker inom det egna partiet som kommit från Bevara Sverige svenskt beskyllde honom för rättshaveri och maktfullkomlighet. Foto: Okänd, Sverigepartiet.
Sverigepartiet bildades hösten 1986 efter en sammanslagning mellan folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) och Framstegspartiet i Stockholm. Förväntningarna inför den nya partibildningen var stora och partiet kallade till presskonferens där man presenterade sitt partiprogram. Det hölls ett stormöte med talare under nationaldagen 1987, och man gav ut en ambitiös tidning. Men sedan hände något och partiet rasade samman i falangstrider.
I den här artikelserien, bestående av fyra delar, tar jag upp Sverigepartiets historia, dess sönderfall samt intervjuar personer som var med när det begav sig. Denna andra del berör konflikterna som ledde till partiets sönderfall och sträcker sig från Sveriges nationaldag den 6 juni 1987 till den 30 november samma år.
Tidiga tendenser till sprickor
I boken ”BSS – Ett försök att väcka debatt” av Leif Zeilon, (numera Ericsson) från 1990 berättar författaren, som var en av grundarna till både Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet om hur det redan inför sammanslagningen mellan BSS och Framstegspartiet under hösten 1986 fanns vissa frågetecken och tendenser till att det skulle kunna uppstå problem. En av de största förvåningarna från BSS sida kom när de inför sammanslagningens slutskede fick ta del av Framstegspartiets medlemsregister. Man fick även insyn i partiets ekonomi. Det visade sig att Framstegspartiet hade mycket färre medlemmar än vad man tidigare trott, de hade enbart registrerat omkring femtio betalande medlemmar. Vad gällde Framstegspartiets ekonomiska situation var den inte mycket att tala om jämfört med BSS, som faktiskt hade samlat på sig en del tillgångar genom åren, inte minst lokalen som man införskaffat under 1984. Denna lokal kom sedermera att bli Sverigepartiets partikansli. BSS hade mångdubbelt fler medlemmar än Framstegspartiet och flera utav Framstegspartiets medlemmar var också medlemmar i BSS, då man från BSS-sida tidigare uppmanat sina anhängare att stödja partiet inför valet 1985. Det fick alltså bli BSS som gick in med merparten av både kapital, medlemmar och inventarier inför den nya partibildningen.
När det kom till valet av partiledare fick en del nästan intrycket av att Framstegspartiets ledare Stefan Herrmann inte tänkte acceptera något annat än partiledarposten. Man hade även fått varningar från Framstegspartister som kände till hur det var att arbeta med Herrmann. En del ansåg att han var omöjlig att samarbeta med. Men trots dessa tveksamheter insåg man att det skulle vara för sent att backa ur. Inte nu, när man äntligen var på gång att få till ett samarbete. Med facit i hand kan det ses som naivt, men samtidigt skall vi komma ihåg att det fanns en stor optimism bland medlemmarna och en stor förhoppning inför framtiden för det nya partiet man skulle bilda. Ett nationellt demokratiskt mittenparti som skulle rikta sig till alla svenskar, oavsett social status. Stefan Herrmann valdes mycket riktigt till ordförande för Sverigepartiet, men BSS-sidan krävde att deras tidigare ledare, ingenjören Sven Davidson skulle bli vice ordförande, då han inte kandiderade till ordförandeposten. Man hade från BSS-falangens sida majoritet i den nybildade partistyrelsen – med en ledamots marginal. Detta har man i efterhand beskrivit som en extra säkerhetsåtgärd om i fall att det skulle bli samarbetsproblem med framstegspartisterna, efter de varningssignaler man fått.
Situationen blir ohållbar
Efter ett par månader av mindre spänningar blev situationen under augusti 1987 ohållbar. De som kommit från Bevara Sverige svenskt blev för var dag som gick allt mer missnöjda med hur partiledaren Stefan Herrmann skötte sin roll och började nu hålla egna möten för att diskutera problemen inom partiet. Man ansåg att problemen höll på att bli så stora så att de skulle bli mycket svåra att åtgärda. Även om det hela tiden kom in nya medlemmar i partiet lämnade allt fler partiet helt på grund av missnöje med Framstegspartisterna och Herrmanns styre. Samtidigt visste man att det var rent skadligt för partiet att ytterligare dela upp sig i falanger och börja bråka med bara cirka ett år kvar till valet. Då skulle massmedia enbart lyfta fram konflikterna och få ännu en anledning att flytta fokus från sakfrågorna. I första hand ville man hålla ihop rörelsen för att efter valet lansera en ny ordförandekandidat. Kritiken mot den sittande partiledaren Stefan Herrmann handlade bland annat om hur han agerade i närradion, där man ansåg honom ägna allt för stor tid åt sina privata rättstvister i ställer för att föra fram Sverigepartiets politik. Han beskrivs också i boken "BSS -Ett försök att väcka debatt" som en person som gärna hördes i radion och syntes i tidningarna dit han skickade in genmälen och debattartiklar, samtidigt som han vägrade göra ”skitjobb”. Dvs. de vardagliga, många gånger tråkiga men fullt nödvändiga uppgifterna på partikansliet. Kritiken riktades även mot Herrmanns strategiska omdöme, där han helt öppet i radion berättade om hur Sverigepartiet varje lördag sålde sina tidningar och klistermärken utanför Centralstationen i Stockholm. Detta ledde till att en försäljning som tidigare fungerat bra och som inneburit en vitamininjektion i partikassan med åtskilliga hundralappar varje vecka nu totalförstördes av en aggressiv vänsterpöbel. Dessa element hade efter att ha lyssnat på närradion beslutat sig för att gå till Centralstationen med en enda uppgift - att stoppa Sverigepartiets försäljningar. Herrmann ändrade då strategi och man anordnade flygbladsutdelningar under helgerna. Att dela ut flygblad tyckte BSS:arna i och för sig av ett bra sätt för att få upp folks ögon för partiet, men dessa regelbundna utdelningar var kostsamma för ett nystartat parti. Varje lördagsutdelning kostade ungefär lika mycket i material som de tidigare försäljningarna hade dragit in. Man ansåg också att Herrman och hans gäng styrde partiet på ett diktatoriskt sätt.
Sverigepartiet splittras
Under ett styrelsemöte i Medborgarhuset i Stockholm uteslöts tre personer – Stefan Herrmann och två av hans närmsta allierade. Konflikten hade då gått så långt att falangen från Framstegspartiet, med Herrmann i spetsen bytt lås på partiets postbox utan att meddela styrelsen om detta. Herrmann skall inte heller ha betalt in medlemsavgiften och en annan av de uteslutna skall upprepade gånger både ha rökt och druckit alkohol i partilokalen trots att man haft tydliga regler mot detta samt sagt till personen i fråga. Jerker Magnusson, vice kassör i Sverigepartiet skall inte ha fått insyn i bokföringen och anklagades för att ha slarvat bort kvitton. Medlemsregistret togs i beslag av en utav de tidigare framstegspartisterna och man vägrade styrelsens registeransvariga tillgång till det. Trots att man hade majoritet för att utesluta dessa personer insåg man att partiet nu stod med ett medlemsregister på vift och en organistation i sönderfall. Allt skulle behöva byggas upp på nytt, inte minst partiets ekonomi. Dessutom hävdade de uteslutna att det var de som nu ledde Sverigepartiet och att det i själva verket var Leif Zeilon, Sven Davidson och Jerker Magnusson som uteslutits. Man valde därför från BSS-falangens sida att lägga ned partiet och i stället bilda Sverigedemokraterna den 6:e februari 1988!
30 november 1987 – kaos i Stockholm
Heilande skinnskallar och aggressiva vänsterextremister förvandlade Sverigepartiets 30-november manifestation i Stockholm 1987 till ett kaos. Foto: SVT:s dokumentär om Skinheads från 1987.
Trots att Herrmann-falangen uteslutits ur Sverigepartiet behöll de partinamnet och påstod i stället att det var de som nu ledde partiet. De valde att anordna en manifestation den 30 november i Stockholm som kom att bli ett rent kaos, fullt med heilande och till synes alkoholpåverkade skinnskallar. BSS-falangen valde i stället att högtidlighålla hjältekonungens minne i Lund detta år.
Polisen ställer in manifestationen i Stockholm och går hårt till väga. Man skickar en polishund mot en kvinna som biter henne i benet. Högra bilden: ett antal skinnskallar lyckades i alla fall ta sig fram till Karl XII staty där de man hör dem ställa ifrån sig påsar klingande med spritflaskor, samtidigt som de sveper in konungens staty i en stor svensk fana. Foto: SVT:s dokumentär om Skinheads från 1987.
Tidningsförsäljning utanför Skansen
1988.06.06
Foto: Okänd
Här ses två av partiets grundare, till vänster Johan Rinderheim och till höger Leif Zelion.
Engelbrektsmarschen
1991.04.27
På bilden syns partiets första Engelbrektsmarsch, som hölls i centrala Stockholm på Engelbrektsdagen, den 27 april.
Här tågar demonstrationen upp för Kungsgatan.
SDU:s Musikkår
1994.0X.XX
Foto: Okänd
Under ungdomsförbundets tidiga år hade man en musikkår som ofta var med på demonstrationer. Här poserar delar av den 1994 på en bild
som även kom att bli omslag till nr.3 av SDU:s tidning
Ung Front.
Lunchrast under valrörelsen
1994.0X.XX
Foto: Okänd
Partiledaren Anders Klarström på en matrast mellan två torgmöten i samband med valrörelsen sommaren 1994.
Almedalsveckan - Torgmöte i Visby
1996.07.XX
Foto: Okänd
Partiledare Mikael Jansson talar på ett torgmöte i Visby sommaren 1996. Men fanan står SD Gotlands Roland Larsson.
Torgmöte - Lars Emanuelsson
1996.0X.XX
Foto: Okänd
Partiorganisatören Lars Emanuelsson delar flygblad på ett torgmöte sommaren 1996.
10-års jubileum
1998.02.07
Foto: Okänd
Här serveras tårtan på SD:s 10-årsfirande 1998.
Radio-SD:s Tomas Johansson och partiledaren Mikael Jansson.
Engelbrektsmanifestationen
1998.05.03
Foto: Okänd
Partisekreterare Jakob Eriksson talar på partiets Engelbrektsfirande.
EU-valskampanj
1999.0X.XX
Foto: Okänd
Vice partiledare Johan Rinderheim talar på ett inomhusmöte på västkusten i samband med Europaparlamentetsvalet.
SDU-Blondie
1999.XX.XX
Foto: Okänd
Här tas det foton för försäljning av den nya SDU-tröjan med ungdomsförbundets nya logotyp, som antogs vid
SDU:s återbildande 1998.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under våren 2016. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till Sverigepartiet (SvP).
Artikelserie om Sverigepartiet i fyra delar av Mattias From.
Del 1 av 4: Uppbyggnaden (Uppdaterad februari 2016)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 29, 2013
Sverigepartiets viktigaste sätt att nå ut i en tid utan Internet var precis som under BSS-tiden genom vanligt fotarbete. Försäljning av skrifter och material flygbladsutdelningar och klistermärken gav partiet en möjlighet att föra ut sitt budskap och nå nya målgrupper. Man sände även radio i Stockholms närradio på 88MHz. Ungdomarna i Sverigepartiet hade egna närradiosändningar. Foton: Svensk Tidning.
Sverigepartiet bildades hösten 1986 efter en sammanslagning mellan folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) och Framstegspartiet i Stockholm. Förväntningarna inför den nya partibildningen var stora och partiet kallade till presskonferens där man presenterade sitt partiprogram. Det hölls ett stormöte med talare under nationaldagen 1987, och man gav ut en ambitiös tidning. Men sedan hände något och partiet rasade samman i falangstrider.
I den här artikelserien, bestående av fyra delar, tar jag upp Sverigepartiets historia, dess sönderfall samt intervjuar personer som var med när det begav sig. Denna första del berör främst partiets uppbyggnad och sträcker sig från partiets bildande den 16 november 1986 till Sveriges nationaldag den 6 juni 1987.
Sverigepartiet bildas
Planerna på att bilda ett politiskt parti hade funnits inom kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt sedan 1983. Men man insåg att en partibildning måste ha kraft bakom sig och vara väl planerad för att kunna slå igenom. Det var med andra ord uteslutet att bilda ett parti redan inför 1985-års val. I stället började man sikta på att förbereda bildandet så att det kunde ske cirka två år innan valet 1988. På så vis hoppades man ha relativt goda möjligheter att genomföra en seriös valkampanj och få utrymme i debatten. Inför BSS årsmöte 1986, som hölls på Engelbrektsdagen den 27 april, hade man skickat ut ett formulär med frågor till
medlemmarna om vad de ansåg om planerna på att bilda ett politiskt parti. Resultatet blev att hela 86% av de som svarade var för en partibildning, 10% var emot och 4% var osäkra. Vad gäller namnförslag från samma undersökning kan nämnas att majoriteten förespråkade namnvalet Nationella Partiet. Andra förslag var Folkdemokraterna, Sverigepartiet, Demokratiska partiet och Svenska Partiet. Men för att bilda ett parti behövde man samarbetspartners, några som hade erfarenhet
av partipolitiskt arbete. I valet 1985 hade BSS i sin tidning Patrioten rekommenderat sina anhängare att lägga sin röst på Framstegspartiet, som man tyckte drev viktiga frågor, inte
minst vad gäller invandringspolitiken. De ansågs också stå för traditionella värden.
Sverigepartiets presskonferens. Här presenterar man sitt partiprogram och bemöter de anklagelser om rasism som riktats mot partiet. Vänstra bilden: Sverigepartiets ledare Stefan Herrmann med partikamrater. Högra bilden: Johnny Berg från Sverigepartiet intervjuas. Foton: Skärmdumpar från SVT -inslag.
Framstegspartiet i Stockholm leddes vid den här tiden av Stefan Herrmann som var ett relativt känt ansikte, inte minst genom sina närradiosändningar i Stockholm. BSS-ledningen beslöt sig för att knyta kontakt med honom för att diskutera en eventuell sammanslagning med hans parti. Man beslutar sig för att den 16 november 1986 hålla extra insatta årsmöten för både Bevara Sverige svenskt och Framstegspartiet för att lägga ned de respektive organisationerna.
Därefter höll man ett gemensamt möte där ett nytt parti bildades. Namnvalet kom att bli Sverigepartiet. Till ordförande valdes Framstegspartiets ledare, Stefan Herrmann. Vice ordförande blev BSS-ledaren och ingenjören Sven Davidson. För att få det nya partiet uppmärksammat bestämde man sig för att hålla en presskonferens dagen efter sammanslagningen, och ett pressmeddelande skickades ut till tidningar, radio och tv. Dagen därpå hölls presskonferensen i en hyrd lokal, men ytterst få journalister från massmedia dök upp. De som dök upp valde att tiga om den nya partibildningen eller nämnde den först flera dagar efter presskonferensen.
Utåtriktad verksamhet
Det nybildade partiet sålde varje lördag material utanför Stockholms Centralstation. Detta började man redan med under BSS-tiden, och dessa försäljningar drog in mellan femhundra och tusen kronor till partikassan varje vecka. Det här var viktiga pengar för ett nybildat parti som inte
fick ta del av de skattefinansierade partistöd de etablerade partierna öste över varandra. Man började även med stora flygbladsutdelningar varje helg, men aktivisterna fick allt oftare känna på att de kom att störas av antidemokratiska invandrare och kommunister. En av publikationerna som Sverigepartiet gav ut var partiorganet Svensk Tidning. Under partiets korta existens hann man enbart komma ut med ett nummer, ett ambitiöst dubbelnummer på hela fyrtio sidor i magasinformat. Tidningen fylldes med insändare, artiklar och reportage från olika partiaktiviteter. Man kommenterade också de negativa rubriker partiet fått efter vinklade hetsreportage inom massmedia. I en artikel skriver BSS-grundaren Leif Zeilon, som också var en av grundarna till Sverigepartiet, om hur han försökt få till ett studiebesök hos SVT Rapport efter att de spridit flera lögner och hetsat mot partiet. Zeilon ville göra studiebesöket för att se hur redaktionen arbetar när de gör sina reportage, och han ringde upp och talade med den dåvarande rapportchefen Ingemar Odlander. I artikeln publiceras ett utdrag av samtalet mellan dem. Zeilon säger att Rapport ofta vinklar sina inslag och frågar om Sverigepartiet kan få göra ett studiebesök hos redaktionen. Svaret blir nej, och när Zeilon frågar varför de inte får komma får han flera olika svar.
Stormöte med höga förväntningar: Nationaldagen 1987 Sverigepartiet kallade till stormöte i Stockholms Medborgarhus den 6 juni 1986. Uppslutningen var god och talade gjorde partiledaren Stefan Herrmann och den vice partiledaren Sven Davidson. Foto: Svensk Tidning.
På nationaldagen 1987 kallades Sverigepartiets medlemmar till ett stormöte i Stockholms Medborgarhus. Uppslutningen var god och man lockade många nyfikna åhörare. Partiledare Stefan Herrmann höll tal och det gjorde även vice ordförande Sven Davidson. Mötet var en stor framgång, och här publiceras
inledningen på Sven Davidsons tal som gick under rubriken ”Sverige i Kris”.
Partimedlemmar, sympatisörer, mina damer och herrar! Vi firar idag svenska flaggans dag för den 71:a gången i vårt land. Det var först för ett par år sedan som dagen utnämndes till svensk nationaldag officiellt. Och jag anser att det är skandalöst att den här dagen inte samtidigt utnämndes till arbetsfri helgdag. Så att svenska medborgare, svenskar som älskar sitt fosterland skall kunna möta upp och fira den här dagen varje år, och inte bara när den råkar infalla på en lördag eller söndag. Lika skandalöst är det att myndigheterna tillåter kommunister, landsförrädare, kommunistiska invandrare att demonstrera denna dag. Därför att dessa grupper hetsar inte bara mot Sverigepartiet, utan deras känslor för den svenska nationen som sådan är precis lika lågsinnade!
Jag skall ta några snabba kliv genom den svenska historien så att vi lättare vet var vi befinner oss idag. Redan 7000 år före Kristus kom våra allra första förfäder hit. Det var germanska jägarstammar som tog sig in i Skandinavien redan innan inlandsisen hade lämnat landet, den låg kvar längst upp i norr. Så tidigt som 3000 år före Kristus - för 5000 år sedan - bedrevs ett regelrätt jordbruk här i landet. Det var tydligen ett företagsamt folk som hade kommit hit. Mälardalens folk, de så kallade svionerna eller svearna som vi kallar dem idag, lyckades besegra götarna redan på 600-talet, och när svearna och deras konungar besegrade norrmännen i mitten av 1000-talet blev Sverige för första gången en geografisk, etnisk och politisk enhet. Det är en enhet som har bevarats ända fram till idag. En etnisk homogenitet där många folk och många statsbildare med avund har sneglat på vår homogenitet ända fram till idag, då man med förvåning och förundran betraktar vårt politiska handlande.
De flesta har ju fått kämpa hårt och länge för att uppnå samma mål, som vi fått ärva från våra förfäder. Denna homogenitet har även utav oss betraktats som en stor tillgång ända fram till slutet på 1960-talet, när det plötsligt blev modernt att spotta på flaggan. Vi kommer ihåg hur ungkommunisterna marscherade genom Paris gator 1968, vi kommer ihåg ungkommunisternas marscher igenom Västberlin. Och vi kommer ihåg hur man där ockuperade hela kvarter. De svenska ungkommunisterna skulle givetvis inte vara sämre dem, utan man ockuperade Kårhuset i Stockholm. Alla skulle helt plötsligt börja tänka internationellt. Det var dags att släppa in invandrare och flyktingar från främmande kulturer, främmande religioner och främmande världsdelar. En regering med det minsta ansvar för framtiden borde givetvis kunna hålla sig kallsinnig till sådana här tillfälliga modenycker
och säga stopp. Men vi vet hur det har gått. Vi kommer ihåg att socialdemokratin fick egen majoritet på hösten 1968 och internationalisten Olof Palme skulle efterträda Tage Erlander. Sedan vet vi hur det har gått fram till idag. Det enda parti av någon som helst betydelse, som inser att en nation bör vara och skall vara en statsbildning med homogen befolkning, gemensamt språk, kultur, gemensam historia och en i stort sett gemensam religionsuppfattning -det är Sverigepartiet!
Vi har utökat vårt bildarkiv med nya sidor för åren 2001-2005. Vi har också uppdaterat arkivet med följande bilder:
Torgmöte i Göteborg
1990.05.19
Här håller partiet ett torgmöte på Kungsgatan i Göteborg.
Näst längst till höger syns en viss popstjärna i Ace of Base.
Engelbrektsmarschen
1993.04.24
Engelbrektsmarschen 1993. Här lyssnar åhörarna till tal av partiledare Anders Klarström.
Tina Hallgren-Bengtsson med dåvarande maken Jan Bengtsson.
Riksårsmöte i Stockholm
1998.05.02
Foto: Okänd
Den nyvalda partistyrelsen gör sig redo att fotograferas efter riksårsmötet 1998.
Inomhusmöte
1998.XX.XX
Foto: Reine Wikström
Inomhusmöte på Kristineberg Hotel i Stockholm under valåret 1998. På bilden syns bland andra
Jimmie Åkesson, Jens Leandersson, Jakob Eriksson, Arne Andersson, Jimmy Windeskog och Björn Söder.
Årskongress under SDU:s sommarläger
2000.0X.XX
Foto: Okänd
SDU:s avgående ordförande Jimmy Windeskog under sommarlägret.
Inställt torgmöte
2002.0X.XX
Foto: Daniel Spiik
Ett inställt torgmöte under valrörelsen. På bild syns SD:s "valambulans" samt Jonas Millard,
och Jimmy Windeskog med flera.
Sverigedemokraterna besökte Folkpartiets valupptakt på Marstrand 2002, med uppmaning att
våga ta debatten. Något som inte uppskattades. På bilden syns partisekreterare Jimmy Windeskog.
Omvalskampanj i Orsa
2003.0X.XX
Foto: Okänd
Gruppfoto i samband med omvalet i Orsa 2003. Både SDU-Väst och SD-Uppsala kom
upp med bussar för att hjälpa till.
Partisekreterare Jimmy Windeskog framför Gustav Vasa-statyn i Mora, under en aktivisthelg
i Orsa i samband med det lokala omvalet 2003.
Intervju för "Votering Begärd"
2003.XX.XX
Foto: Okänd
SD:s fullmäktigeledamot i Trollhättan, Jimmy Windeskog intervjuvas till SVT:s
"dokumentär" Votering Begärd, som sändes våren därpå.
Möte i Gävle
2005.0X.XX
Foto: Okänd
Roger Hedlund och Jimmy Windeskog på ett möte i Gävle 2005. I samband med detta höll Windeskog
sitt sista tal i Sverigedemokraterna.
6 februari i år fyllde Sverigedemokraterna 27 år*. SD är unikt i svensk politik på det sättet att det är det enda partiet som ökat konstant i snart 30 år, ända sedan partiet bildades. Ser man till de mest pricksäkra opinionsundersökningarna just nu så är SD Sveriges största parti. Att man skulle kunna hålla den placeringen till valnatten 2018 kan inte ses som helt omöjligt. Dessa makalösa framgångar har inte bara gett jublande väljare och sympatisörer, det har också skapat avundsjuka motståndare och, inte minst, lögnaktiga antagonister.
Alla, så väl SD:are som motståndare i massmedia, har i stort sett varit överens om när, varför och hur SD bildades 1988. Inte heller SD:s kanske främsta antagonister under åren, tidskriften Expo, har haft mycket att invända mot vad SD:s egna dokument visar och vad partiets historiker har sagt. Men detta har förändrats den senaste tiden. Mindre seriösa aktörer har själva varit med och skrivit om SD:s historia, för att göra den mycket mer sensationell och makalös an vad den i själva verket var. Detta för att det ska passa ens egna politiska intressen.
Detta var exakt vad LO ville göra när man i slutet av förra året släppte en mycket påkostad YouTube-film (för sina medlemmars pengar, trots att SD i flera undersökningar är det största partiet inom LO) med titeln "Sverigedemokraterna - Ett parti som alla andra?". Filmen handlar inte så mycket om SD. Istället får den som orkar sig igenom den 18 minuter långa filmen mest lära sig saker om andra världskriget, se spektakulära bilder på brinnande asylboenden och fullkomligt överösas med bilder på politiska motståndare till SD. Smågrupper i politikens utkant som avskyr Sverigedemokraterna mer än något annat parti. Det är inte utan att man undrar om motiven bakom att visa en massa saker som inte har med SD att göra i en film som ska handla om SD. Men filmen blir också förljugen när den väl tar upp SD. Bland annat pekas en gammal nazist som stred i andra världskriget ut som partiets grundare. Ett häpnadsväckande och helt unikt, och givetvis felaktigt, påstående.
I LO:s film påstår man även att Sverigedemokraternas första partiledare, Anders Klarström ”dömts för att ha dödshotat den kände journalisten och tv-personligheten Hagge Geigert”. Detta är inget annat än rent FÖRTAL. Något som SD-Arkivet klargjort i en tidigare artikel. Rösten som hotar Geigert och som ständigt citeras som Klarström har ingen som helst likhet med hans röst. Det finns inte heller någon sådan dom mot Anders Klarström.
Som sagt har tidskriften Expo haft och gett en väldigt tydlig bild om hur SD bilades och av vilka; bland annat i böckerna ”Extremhögern” (1990), ”Sverigedemokraterna - den nationella rörelsen” (2001) och ”Ut ur skuggan” (2010). Där pekas följande personer ut som de mest ledande i SD:s bildande: Leif Zelion, Sven Davidson, Jerker Magnusson, Johan Rinderheim, Lars Ljung och Johnny Berg. Kanske ger man här Ljung, Berg och Davidsson en lite större betydelse än vad de i själva verket hade, men på det stora hela är det inte så mycket att anmärka på i Expos uppfattning. Notera här att ingen av dessa personer hade någon så kallad "nazistisk" koppling.
Men det är som sagt inte alla som känt sig nöjda med denna bild om hur SD bildades. Den som kanske var först i att ta sig an uppgiften att skriva om SD:s bildande var den ökända journalisten Bosse Schön. Han har bland annat gjort sig känd genom att publicera uppgifter han vet varit inkorrekta i artiklar och TV-filmer. I början av 2014 publicerar den vänsterextrema tidningen ETC en lång artikel av Schön med titeln "Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna", där han vänder upp och ner på allt alla trott sig veta om SD:s bildande. Redan i ingressen påstår Schön att SD egentligen bildades av "en skinnskalle, en ökänd nazist och en SS-veteran". Vi får aldrig reda på vilka dessa skulle vara men man kan ju undra. Kanske den skäggiga och långhåriga Magnusson var "skinnskallen", kanske studenten Rinderheim (född 1963) var "SS-veteranen" och kanske den gamla FNL-demonstranten Ljung var "nazisten". Vi får inte veta av Schön.
Bosse Schön behöver inte vara ensam om att vilja skriva om SD:s bildande och vilka som stod bakom grundandet. På valdagen den 14 september skriver journalisterna Arne Lapidus och Mikael Ölander på Expressen en artikel där man påstår att SD i själva verket bildades i Malmö. Strax efter valet sitter statsminister Stefan Löfven i direktsänd TV och menar att det i själva verket var Vitt Ariskt Motstånd (VAM) som grundade SD. Att detta VAM inte bildades förrän flera år efter att SD grundades i Stockholm 1988 tycks inte bekomma Löfven. Men att han påstår att mytomanen Henrik Arnstad skulle vara "historiker" och "expert på högerextremism" i samma intervju kanske skvallrar om vart han fått denna häpnadsväckande information?
Med tiden har denna vilja att helt skriva om SD:s bildande fått ett eget liv och det är fler och fler och velat vara med och komma med ett fantasifullt bidrag. LO påstår i den nämnda filmen att den gamla SS-frivilliga Gustav Ekström grundade SD, detta trots att han inte ens var aktiv i partiet eller närvarande på mötet där det bildades. I en liknande film pekas Gösta Bergqvist ut som den som bildade SD, inte heller det stämmer. Vissa tar det ännu längre, i en anonym film på Facebook påstås det att SD bildades "av veteraner ur Vitt Ariskt Motstånd". Tittaren får givetvis inte reda på vilka dessa skulle ha varit eller hur man kan vara "veteran" i ett nätverk flera år innan det ens har bildats. De aktörer som Bosse Schön, Expressen och LO har startat har fått ett eget litet liv, det är många ljusskygga individer och grupper som vill vara med och skriva om historien.
SD har utan tvekan undan haft en del problem under sina 27 år som verkande parti. Ibland med felrekryteringar, ibland med att man lockat människor som inte ens ställt upp på SD:s politik till möten. Det är inget som partiet någonsin har förnekat eller ens försökt dölja, partiet var tidigt på det klara med problemet. Men SD var redan från februari 1988 en skola för en ren och fin form av demokratisk nationalism. De som grundade SD, alltså på riktigt, har all anledning att vara stolta idag. De har haft ett väldigt positiv inflytande på svensk politik, och dagens SD:are är skyldiga dom ett stort tack.
Så till Bosse Schön, LO och vad ni nu vill heta, överlåt historieskrivandet till seriösa aktörer som vet att hålla sig till sanning och belagd fakta.
Grattis på födelsedagen Sverigedemokraterna!
* Vi vet faktiskt inte med säkerhet om det är just 6 februari som är partiets egentliga födelsedag. Det finns två protokoll bevarade från början av 1988 som är nästan identiska. Det ena är daterat 6 februari och beskriver ett möte där SD bildades i Stockholmsförorten Solna. Det andra beskriver precis samma händelse men är daterat 8 februari och beskriver ett möte på Södermalm i centrala Stockholm (där SD hade sitt partikansli). Varför det finns två sådana här dokument som uppenbart beskriver samma händelse är oklart, förklaringen och sanningen har suddats ut när åren sedan grundandet har runnit iväg. Men det finns många som känt sig manade att spekulera i mysterier; så väl partiveteraner, nya aktivister och motståndare. Några gissningar är rimliga, andra är troliga men det finns också de som är desperata och långsökta (som till exempel teorin om att SD aldrig ens bildades på ett möte och att bägge protokollen därmed skulle vara "förfalskningar"). Exakt hur det låg till med detta kommer vi nog aldrig att få riktig klarhet i.
Vi har utökat vårt bildarkiv med en ny sida för 2000. Vi har också uppdaterat arkivet med följande bilder:
Almedalsveckan
1991.07.20
Sverigedemokraternas aktivister efter Anders Klarströms tal i Almedalen 1991.
Inomhusmöte i Dals-Ed
1994.04.23
Sverigedemokraterna håller inomhusmöte i Dals-Ed i samband med valrörelsen 1994. På scen syns fullmäktigeledamoten Marcus Koch och partiledaren Anders Klarström i talarstolen. Se upp, politiker i Dals-Ed - 2018 är Kochen tillbaka i fullmäktige för SD.
Sommarläger i Dalarna
1994.06.XX
Foto: Jimmy Windeskog
Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarström framför Gustav Vasa-statyn i Mora, i samband med SDU:s sommarläger under valåret 1994.
Torgmötesturné
1995.0X.XX
Här syns en ung Jimmie Åkesson på en torgmötesturné, här i Sölvesborg under sitt första år i partiet. Jodå, det är samma banderoll, med dåvarande partisymbolen facklan och texten "Sverige åt svenskarna" som SD:s första partiledare, Anders Klarström talade under på de legendariska utomhusmötena i Trollhättan och på Götaplatsen den 9 oktober 1993.
Riksårsmöte i Södertälje
1996.03.23-24
Foto: Patrik Lindgren
Jimmy Windeskog, nyvald SDU-ordförande tillsammans med partiets vice ordförande Tomas Andersson.
En ung Jimmie Åkesson på sitt första riksårsmöte.
Almedalsveckan - Tystade av SSU
1996.07.17
Foto: Okänd
Sverigedemokraternas nuvarande riksdagsledamot Fredrik Eriksson och SDU:s dåvrande ordförande Jimmy Windeskog besöker Socialdemokraternas möte i Almedalen under SDU:s sommarläger på Gotland. Läs mer i SD-Kuriren nr. 28.
Torgmöte i Varberg
1997.0X.XX
Foto: Okänd
Här har ett halvdussin Sverigedemokrater just avslutat ett torgmöte i Varberg våren 1997. Talade gjorde Jimmy Windeskog. Från Höger: Per Emanuelsson, Jimmy Windeskog och en SDU-tjej.
Torgmöte i Malmö
1997.07.07
Foto: Okänd
Sverigedemokraterna håller torgmöte i Malmö 7 juni 1997. Det var anmärkningsvärt många och aggressiva vänsterligister denna dag av någon anledning - men partiets representanter tycks rätt glada ändå. Till vänster SDU-ledaren Jimmy Windeskog. I bakgrunden ses partiledare Mikael Jansson.
SDU-Modell
1997.XX.XX
Foto: Okänd
En numera okänd SDU-tjej är modell till ungdomsförbundets annonser för tröjorna som såldes på den tiden.
Riksårsmöte i Stockholm
1998.05.02
Foto: Okänd
Sverigedemokraternas partistyrelse 1998. Från vänster: Anders Steen, Eva Nyman, Tor Paulsson, Torbjörn Kastell, Per Emanuelsson, Jakob Eriksson, Johan Rinderheim, Gun-Britt Holmgren, Thomas Söderberg, Martina Lundqvist, Mikael Jansson, Arnold Boström, Anders Westergren, Jens Leandersson, Paul Svensson, Steve Larsson, Arne Andersson, Martin Karlsson, Jimmie Åkesson, Björn Söder, Christian Andersson, Jimmy Windeskog, Marcus Koch och Joakim Larsson.
EU-valskampanj
1999.0X.XX
Foto: Okänd
Plakattillverkning i Göteborg inför Europaparlamentetsvalet 1999. Här syns Reine Wikström, Per Emanuelsson och Michael Andersson.
Årskongress under SDU:s sommarläger
2000.0X.XX
Foto: Okänd
Från SDU:s sommarläger i Stockholm 2000. Det hölls Årskongress under lördagen. Jimmy Windeskog avgick som ordförande och Jimmie Åkesson blev hans efterträdare. Här poserar de efter kongressen till SDU:s medlemstidning Demokraten.
Redaktionen vill passa på att önska alla våra läsare ett gott nytt år! Hälsningen ovan publicerades på SD-riks hemsida i december 2005 och är således den sista som innehöll facklan. Facklan som partisymbol byttes ut mot blåsippan våren därpå.
Här talar den dåvarande partiledaren Anders Klarström på ett torgmöte i Falun den 17 juni 1994. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
Här talar Sven-Erik Larsson på ett torgmöte i Borlänge den 18 juni 1994. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
Här öppnas Sverigedemokraternas torgmöte i Borlänge den 18 juni 1994 med trumslagare och ett kortare inledningsanförande. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
Här sätter partiorganisatör Lars Emanuelsson motdemonstranter på plats inför ett torgmöte i Borlänge den 18 juni 1994. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
Här talar partiledare Anders Klarström på ett torgmöte i Falun den 17 juni 1994. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
Här talar Sven-Erik Larsson på ett torgmöte i Falun den 17 juni 1994. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
Här talar Eva Dahlqvist på ett torgmöte i Orsa den 16 juni 1994. Mötet var en del av mötesturnén i Dalarna under partiets sommarläger samma år.
Se hela filmen från sommarlägret här.
SD-Arkivet publicerade för snart tre år sedan detta hyllade brandtal i sin helhet. Tidigare har endast en nedklippt version funnits digitaliserad.
Bloggen Asylkaos har publicerat en mycket intressant recension av det legendariska talet i Trollhättan för 22 år sedan. Det var den 9 oktober 1993 som den dåvarande SD-ledaren Anders Klarström höll sitt kanske bästa tal någonsin. Under rubriken "Anders Klarströms profetia i Trollhättan 1993" konstaterar man att det sd-ledaren då förutspådde om utvecklingen i Sverige nu blivit verklighet.
För första gången publiceras nu denna tre timmar långa film! Under mitten av juni under valåret 1994 samlades ett 40-tal SDU-ungdomar, och några SD:are i Tällberg utanför Leksand för det traditionella sommarlägret. Under två veckor hölls det 14 torgmöten, dussintals flygbladsutdelningar, kurser och föreläsningar samt aktiviteter i den vackra dalanaturen.
Under de här veckorna var det ett flertal SD-profiler som talade på torgmötena. Partiledaren Anders Klarström, Jakob Eriksson och Sven-Erik Larsson från Dalarna, Eva Dahlqvist från Stockholm och kommunalfullmäktigeledamoten Marcus Koch från Dals-Ed.
Lägret får fortfarande ses som ett av SDU:s mest omfattande och lyckade sommarläger genom åren. Orterna som besöktes var: Orsa, Rättvik, Leksand, Älvdalen, Malung, Vansbro, Borlänge, Falun, Säter, Hedemora, Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Mora.
Vi publicerar nu ett SVT-inslag från Sverigepartiet presskonferens 1987. Notera frågorna man ställer samt hur man filmar klistermärken som inte har något med Sverigepartiet att göra under intervjun med Johnny Berg(!) En drygt 40 minuter lång ljudfil från hela presskonferensen finns att lyssna på här.
Inslaget och ljudklippet finns även publicerade under SvP-Arkivet.
Vi publicerar nu ett tal av Sverigepartiets ordförande Stefan Herrmann. Talet hölls på partiets första och enda stormöte i Stockholms Medborgarhus den 6 juni 1987.
Bildmontage från Svensk Tidning nr. 1-2 som utkom under augusti 1987.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 1-2 av Sverigepartiets partiorgan Svensk Tidning. Detta nummer var det enda som gavs ut, då partiet splittrades under hösten samma år. Tidningen är på ambitiösa 40 sidor och innehåller många intressanta inslag!
Svensk Tidning nr. 1-2 finns även att läsa under SvP-Arkivet.
Vi publicerar nu ett tal av Sverigepartiets vice ordförande Sven Davidson. Talet hölls på partiets första och enda stormöte i Stockholms Medborgarhus den 6 juni 1987.
Vi har utökat vårt bildarkiv med en ny sida för 1998 där vi publicerat följande bilder:
Riksårsmöte i Stockholm
1998.05.02
Foto: Okänd
Foto taget från SD:s riksårsmöte i Stockholm valåret 1998. På bilden ses SDU:arna
Christian Andersson, Jimmy Windeskog, Jens Leandersson, Joakim Larsson och Martin Karlsson.
Engelbrektsmanifestationen
1998.05.03
Foto: Okänd
Innan Engelbrektsmanifestationen 1998 togs denna bild på Riksdagshusets trappa där de flesta av riksdagskandidaterna fanns med.
Vi publicerar nu ett ljudklipp från Stockholms Närrado. Programmet sändes den 26 november 1986 och medverkar gör Stefan Herrmann, Leif Zeilon och Richard Meyer. I fokus för programmet står bemötandet av SVT:s Magasinet som sänt ett mycket vinklat inslag om det nybildade Sverigepartiet.
Vi publicerar nu ett historiskt ljudklipp från Stockholms Närrado. Programmet sändes den 19 november 1986 och medverkar gör Stefan Herrmann och Leif Zeilon. I fokus för programmet står sammanslagningen mellan folkkampanjen Bevara Sverige svenskt och Framstegspartiet i Stockholm, som nu uppgått i Sverigepartiet.
Den senaste tiden har vi publicerat en del historiskt material om folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Med tiden har det blivit allt mer saker. Även material från Sverigepartiet kommer att publiceras. SD-Arkivets redaktion har därför beslutat att upprätta två underarkiv som på sikt kan växa sig tillräckligt stora för att få egna domäner. Ett för BSS och ett för Sverigepartiet.
Vi har utökat vårt bildarkiv med en ny sida för 1997 där vi publicerat följande bilder:
Partistyrelsemöte i Stockholm
1997.03.21
Foto: Okänd
Partistyrelsemöte på dåvarande rikskansliet i Stockholm dagen innan riksårsmötet 1997.
Från vänster: Torbjörn Kastell, Jimmy Windeskog, Steve Larsson och Gösta Larsson.
Riksårsmöte i Stockholm
1997.03.22
Foto: Okänd
Här skall snart riksårsmötet i Stockholm 1997 inledas. Bland andra ses Joakim Larsson,
Magnus Edman och Torbjörn Kastell.
Foto på större delen av partistyrelsen efter riksårsmötet i Stockholm 1997. Övre raden från vänster: Martin Karlsson, Per Emanuelsson, Mikael Bergman, Joakim Larsson, Magnus Edman, Eva Nyman, Torbjörn Kastell. Steve Larsson, Paul Svensson, Roland Nilsson och Jimmie Åkesson. Nedre raden från vänster: Arnold Boström, Markus Koch, Anders Westergren, Mikael Jansson, Jakob Eriksson, Jimmy Windeskog och Lars Emanuelsson.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 14 augusti 1993 och medverkar gör Tomas Johansson. I fokus för programmet står bland annat Wagner och klassisk musik. Tyvärr var det tekniska problem när detta program sändes och ljudets kvalitet är inte den bästa.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Vi har utökat vårt bildarkiv med en ny sida för 1996 där vi publicerat följande bilder:
Riksårsmöte i Södertälje
1996.03.23-24
Foto: Patrik Lindgren
Foto på större delen av partistyrelsen efter riksårsmötet i Södertälje 1996.
Överst fr.v: Jakob Eriksson, Torbjörn Kastell, Paul Svensson, Magnus Edman,
Eva Nyman, James Christiansson, Martin Karlsson och Per Emanuelsson. Undre raden fr.v: Markus Koch, Jimmy Windeskog, Tomas Andersson, Mikael Jansson, Anders Westergren och Arnold Boström.
Ur SD-Bulletinen - mars 1996: "Under helgen 23-24 mars samlades Sverigedemokrater från hela landet till riksårsmöte. Platsen dit vi lotsades visade sig till allmän förvåning vara invandrarstaden Södertälje. Här samlades deltagarna på ett konferenshotell."
Partistyrelsemöte i Sala
1996.0X.XX
Foto: Okänd
Foto på delar av partistyrelsen i samband med ett styrelsemöte i Sala 1996. Överst från vänster: Jimmy Windeskog, Anders Westergren, Lars Emanuelsson, Joakim Lannér och Tomas Söderberg. Under från vänster: Tomas Andersson, Per Emanuelsson, Steve Larsson, Mikael Jansson och Martin Karlsson.
Dåvarande SDU-ordförande Jimmy Windeskog i samband med partistyrelsemötet i Sala 1996.
Vi publicerar nu ett sammandrag från en nattsändning på sex timmar från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 20 januari 1990 och medverkar gör Leif Zeilon, Anders Klarström, Ola Sundberg, Gabriel Wikman & Bo Nilsson. I fokus för programmet står att presentera Sverigedemokraternas politik samt att berätta om bakgrunden till partiet. Dessutom hålls telefonväkteri där lyssnarna kan ringa in direkt till studion.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 15 februari 1992 och medverkar gör Anders Klarström och Bo Nilsson. I fokus för programmet står massmedias vinkling och hur de drar igång stora kampanjer när invandrare utsätts för våld, men tiger eller tystar ner när det är svenskar som drabbas. Dessutom diskuteras EG-frågan och varför Sverigedemokraterna är motståndare till ett svenskt medlemskap.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Lördagen den 7:e juli 2012 lanserades SD-Arkivets Youtube-kanal. Hemsidan kom ett halvår senare och öppnade i samband med att Sverigedemokraterna firade 25 år den 6:e februari 2013. Målsättningen med detta arkiv var att nyansera bilden av Sveriges yngsta riksdagspartis omdiskuterade historia. Sedan dess är det mycket som har hänt. Youtube-kanalen har haft nära 100 000 visningar och hemsidan har en stadig läsarkrets.
En farhåga vi hade i början var att vi skulle få slut på material, något som inte skulle visa sig bli ett problem. Vi hade inför lanseringen laddat upp med en del saker att digitalisera. Men efter att sidan besöktes av allt fler hörde folk av sig och började skicka in material till oss, något som bara fortsätter. Bland de som hört av sig till SD-Arkivet hittar vi en bred skara. Det rör sig om allt ifrån gamla aktivister som var med när det begav sig till gymnasieelever och universitetsstudenter som har frågor om Sverigedemokraternas historia och kanske söker material till sina uppsatser. I den mån vi hunnit med har vi försökt att vara till hjälp.
Tack för dessa fantastiska år och ett extra stort tack till alla ni som efter bästa förmåga bidragit till vårt arbete med att sammanställa detta arkiv! Ni vet vilka ni är!
Vi avslutar med en legendarisk publicering...
När vår redaktion gick igenom det senaste materialet som inkommit fann vi ett kassettband från 1980-talet märkt "Leif Zeilons bästa" och utspelar sig mellan åren 1981-88. Vi tänker inte avslöja mer än så, det får bli en överraskning!
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 8 augusti 1989 och medverkar gör Leif Zeilon och Ola Sundberg. I fokus för programmet står den uppmärksamhet partiet fått de senaste veckorna efter att man presenterat sitt partiprogram och medverkat i Siewert Öholms Nattkafe i SVT2. Ett annat tema för programmet är Öland, eftersom partiets presstalesman Ola Sundberg fått sparken från sin tjänst som jonglör vid Ölands Djurpark av politiska skäl.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Den 9:e oktober 1993 planerade Sverigedemokraterna två stora möten i Västsverige. Först i Trollhättan och senare under dagen på Götaplatsen i Göteborg. Inför mötena gjorde P4 Göteborg ett inslag om partiets framfart i Västsverige. Medverkar gör SD:s partiledare Anders Klarström och senare i programmet även Hagge Geigert och Göran Johansson, som inte vågar debattera mot Klarström. Reportern Susanne Engvall är allt annat än objektiv och stundtals riktigt otrevlig mot Klarström. Det märks tydligt att hon låter sina personliga åsikter dominera.
Klarström hotade aldrig Hagge Geigert
I programmet framhäver både programledaren och Hagge Geigert själv att Anders Klarström är dömd för att ha mordhotat honom, medan Klarström bestämt förnekar detta. Flera tidningar tar än idag upp detta som en allmänt vedertagen sanning. Citatet som lyfts fram lyder:
“Du ska passa dig jävligt noga. Du kommer inte att leva många dagar till […] vi ska bränna dig, ditt jävla judesvin.. Fy fan ditt äckliga lilla judesvin. Passa dig, Hagge! Vi vet att du heter Harry Johansson, vi vet var du bor också. Vi ska komma och döda dig.”
Anders Klarström talar sanning, reportern och Hagge Geigert ljuger och begår därmed förtal. Detsamma gäller alla tidningar som än idag påstår att Klarström ligger bakom ovan nämnda hot. Vi kan nu publicera ett ljudklipp från P3 Dokumentär där hotet spelas upp. Hagge Geigert har även själv spelat upp samma hot i programmet 20:00 1991. Man hör med all önskvärd tydlighet att rösten ifråga inte tillhör en då 17-årig Anders Klarström. Det är en betydligt äldre man med en helt annan dialekt.
Den 8 december 1980 sändes det ett program av Magasinet i SVT2. Programmet som skulle komma att bli trendsättande på många sätt. Nyhetsförmedlingen kring folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) hade sedan starten 1979 varit osaklig och ibland rent lögnaktig, men med detta program sattes detta i större skala och med än mer hatisk retorik.
Vi kan som enda aktör visa upp programmet i digital form. Detta får ses som viktigt, för den ton som sattes av SVT kan anses som vägledande in i dagens politiska debatt.
Programmet handlar inte bara om BSS. Bland annat förekommer en längre intervju med Nordiska Rikspartiet samt bilder på Sveriges Nationella Förbund, två öppet antidemokratiska grupper som inte hade något med BSS att göra. Detta framgår aldrig i Magasinet. Istället framställer man det medvetet felaktigt som att grupperna skulle driva samma politik och dessutom samarbeta. Detta är en lögn som framförts så sent som denna sommar 2015, av självaste statsministern Stefan Löfven.
Så här beskrivs relationen mellan NRP och BSS i boken Nazismen i Sverige 1980-1997 av historieprofessorn Helene Lööw, en bok som ses som ett standardverk på ämnet i seriösa forskarkretsar.
"Nordiska Rikspartiets förhållande till BSS är från början problematiskt" och "Att relationerna mellan NRP och BSS var frostiga [...]" skriver Lööw och börjar sedan förklara närmare.
NRP angriper från början BSS på ett aggressivt sätt i sina tidningar Nordisk Kamp, Solhjulet och RAG-nytt samt i intervjuer och flygblad. NRP ser BSS för vad det är, en demokratisk opinionsrörelse som man inte har några likheter med, BSS är redan från början en politisk motståndare som man lägger ner avsedd tid på att bekämpa. Lööw sammanfattar det så här; "I en annan artikel uppges att BSS bildats med målsättning att krossa eller ta över NRP". Och i ett upprop från 1980 hävdar de att "sionistiska intressen ligger bakom BSS [...]". I BSS ser NRP under flera år sin största politiska motpol, gång på gång förekommer anklagelser, ibland diskret och ibland öppet, om att BSS finansieras av staten och att syftet till detta är att kunna öka massinvandringen. Helene Lööw igen: "BSS anses av NRP vara ett organ för judar och demokrater för att krossa nationalsocialismen".
SVT2:s Magasinet blev inledningen till en kraftig och lögnaktig, och ibland våldsam offensiv mot BSS. Trycket på rörelsen, dess företrädare, aktivister och sympatisörer blev mycket hårt. Så här skriver en av BSS grundare Leif Zeilon om det inträffade i boken ”BSS - Ett försök att väcka debatt” som kom ut 1990 och behandlar föreningens historia (tack till föreningen Blågula Frågor som gjort boken tillgänglig på nätet).
Dokumentären spelades in i samband med partiets högtidlighållande av Gustav II Adolfs dödsdag i Göteborg den 6 november 1996 men sändes i början av 1997. Medverkar gör bland andra partiledare Mikael Jansson, ungdomsledaren Jimmy Windeskog, Jimmie Åkesson, Joakim Larsson, Magnus Edman samt Lars & Per Emanuelsson.
Datumet 4 oktober 1981 säger inte speciellt mycket för de politiskt intresserade idag. Inte ens hos de som borde känna till datumet, pålästa nationalister och motståndare som kallas experter. Men vad var det då som hände? Jo, på Esso Motorhotell i Borås fick Bevara Sverige Svenskt (BSS) för första gången delta i en politisk debatt, detta kan med fog sägas vara den första debatten för modern svensk nationalism.
Arrangören för debatten var Folkpartiets Ungdomsförbund (då FPU, idag LUF) och detta var en del av deras kongress som hölls i staden. FPU, uppenbart mer liberala gentemot meningsmotståndare än vad LUF är idag, får sägas varit generösa. Inte bara för att man var de första någonsin som bjöd in BSS till en debatt, utan man lät också BSS presentera sin politik under en timme innan debatten för att man skulle veta vad man skulle tala om. Det är förmodligen otänkbart med ett sådant upplägg idag.
Det finns en rad namn som var eller skulle bli kända i politiska sammanhang iblandade. I BSS presentation återfanns Christopher Jolin och Leif Zeilon. Jolin hade under 70-talet blivit en uppskattad författare i borgliga kretsar efter flera böcker och artiklar om vänstervridningen i Sverige och inte minst i public service. Zeilon var en av grundarna till BSS 1979, sedan till Sverigepartiet 1986 och även till Sverigedemokraterna 1988, samt en av partiets första talesmän. Debattmotståndare var Maria Leissner som då var förbundssekreterare i FPU, hon blev senare mer känd som partiledare för Folkpartiet under åren 1995 till 1997. Debattledare var en viss Jan Björklund, idag mer känd som partiledare i Folkpartiet och tidigare utbildningsminister åren 2007-2014.
SD-Arkivet har kunnat rädda denna unika debatt för att sprida den till en större allmänhet. Då den går att avnjuta på alledes egen hand så skall den inte recenseras för mycket här, men det finns ändå en del punkter som kort kan kommenteras.
- Christopher Jolin förträdde BSS i debatten, men som sympatisör och inte aktiv medlem. Stundtals är det således främst han själv som han företräder. Detta blir som mest tydligt när han talar om andlighet som en del av inte bara synen på rasism utan politik som sådan. Detta saknade stöd i BSS politik.
- Ordet rasism ändvänds i debatten, av båda sidor, på ett sätt som vore helt otänkbart idag. Observera alltså att begreppet hade en annan betydelse då och att replikskiftena där det kommer upp inte kan jämföras med en politisk debatt idag.
- Frågan om vad svensk kultur skulle vara återkommer gång på gång, svaren vad kultur är återkommer också. Detta ser vi även i debatter av idag, att liberaler ifrågasätter om kultur ens existerar och nöjer sig inte även om man flera gånger får svar på denna fråga.
- Frågestunden efteråt innehåller främst inlägg från FPU-företrädare eller sympatisörer, vilket kanske inte var så konstigt av flera skäl. Dels var det en FPU-kongress, men det var också otroligt, och mycket mer än idag, stigmatiserat och känsligt att ifrågasätta invandringspolitiken (en BSS-medlem på plats blev uthängd i massmedia dagen efter utan att ens ha en post i BSS eller yttrat sig under debatten) öppet. Trots detta får vi höra en modig dam som tar ställning för BSS och ställer frågor Leissner varken kan eller försöker besvara. Redan då, 1981, visade sig motståndarna till invandringen överlag vara mer inlästa på ämnet än sina motståndare.
BSS, embroyt till dagens, SD gick alltså sin första debatt denna dag 4 oktober 1981. Mycket är annorlunda i dagens samhälle, både hos nationalister och hos samhället i stort. Men grunden är den samma - kampen för Svenskarnas rätt till Sverige har inte förändrats sedan dess.
Riksorganisationen såväl som lokalavdelningarna till partiet har under åren tagit fram en rad olika affischer. Nu öppnar vi en ny sida för just affischer under propaganda.
Inslag i SVT2 från 1998 om Sverigedemokraternas valmöte på torget i Klippan. På torget syns bland andra Kenneth Sandberg (talare), Björn Söder (talare) och Anders Westergren. Intervjuas gör också det socialdemokratiska kommunalrådet Rune Persson.
SD-Arkivet presenterar nu en ny sida för valfoldrar under propaganda. Vi har böjat med att göra foldrar från valen 1998, 2001, 2002 och 2006 tillgängliga.
Inslag i SVT2 från 1998 om Sverigedemokraternas storsatsning inför riksdagsvalet samma år. SD fick sina valfoldrar tryckta och bekostade av Jean-Marie Le Pen och hans parti Front National i Frankrike. Det rörde sig om påkostade foldrar i färg som trycktes i hundratusentals exemplar. I inslaget har man också intervjuat den allt annat än objektiva "experten" Anna-Lena Lodenius.
Sverigedemokraternas valbroschyr "Ditt land -ditt val!" från 2002 publiceras på sidan för småskrifter under propaganda. I broschyren ser vi Sven-Olle Olsson från Sjöbo och den tidigare moderate riksdagsmannen Sten Andersson som båda precis anslutit sig till Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraternas broschyr om människorna bakom rubrikerna från 2003 publiceras på sidan för småskrifter under propaganda. I broschyren ser vi några av de hjältar som engagerat sig för ett bättre Sverige.
I valet 2002 nådde Sverigedemokraterna över en procent för första gången i ett riksdagsval. Här, i SVT:s valvaka, besöker man Sverigedemokraternas kommunförening i Trollhättan och intervjuar dåvarande partisekreteraren Jimmy Windeskog. Efter inslaget intervjuas historiken Helene Lööw om SD:s och andra nationalisters valframgångar i de europeiska parlamenten.
Ur SD-Kuriren nr. 24:
"Två veckor senare [efter Växjö] blev det åter dags för demonstration, nu i Jönköping. Denna gång var polisens insats kraftfull och Röda Korspersonal på plats fick inte någonting att göra. Det visade sig senare att de röda sånär lyckats genomföra ett attentat. Mindre sprängladdningar hade grävts ned där vi gick men dessa hade inte detonerat."
Ur SD-Kuriren nr. 22: "Nu var det dags för kraftprovet i Göteborg och dess magnifika mötesplats: Götaplatsen. […] Under mötet hade vi ca 100 personer som fanbärare och trumslagare. På Götaplatsen möttes vi av åskådarmassornas jubel. En och annan anarkisttjej stod och skrek av sig haschruset. Men sådant har man lärts sig att ignorera. […] På given signal tågade trumslagarna med taktfasta slag ned för trapporna från Konstmuseets valv. Under några minuter håller de en liten uppvisning. Sedan paraderar fanbärarna fram och ställer upp sig på led framför trumslagarna. Det ser mäktigt ut! […] Men som vanligt hade vi sparat det bästa till sist: Anders Klarström, som höll ett av sina bästa tal genom tiderna. Det var en nästan explosiv laddning i talet. Anders gav 100% denna kväll, så intensivt att han tappade rösten på slutet. Sedan avslutades mötet med Wagners Valkyriaritt och nationalsången, där alla stämde in."
Bilden togs den 9 oktober 1993 och den har även publicerats i vårt bildarkiv under 1993.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under årsskiftet 2014-2015. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 5 av 5: Intervju med Jerker Magnusson, en av grundarna. (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 47, 2012
BSS skrev flera gånger brev till politiker och myndigheter men fick sällan några svar. Man skrev också genmälen till tidningarna när dessa kom med felaktigheter och lögner men dessa togs sällan in. På bilden syns ett brev som skickades till stadsminister Olof Palme. Foto: BSS tidning Patrioten nr. 7-8 1986. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Du var med och startade kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt. Skulle du kunna redogöra lite för hur det gick till?
–Först kan jag bara säga att det tyvärr inte finns så många att prata med längre när det gäller BSS. Sven Davidson är död och Leif Zeilon kan du inte få tag på. För min egen del var det som så att redan mot 1970-talets slut så undrade man lite vart Sverige var på väg, även om det givetvis inte såg ut som det gör nu. Det var två personer, Lars Hultén och ytterliggare en person som sammanförde mig med Leif Zeilon på Södermalm under november 1979. Vi var alltså då fyra personer. Vi började prata och kom fram till att vi hade liknande åsikter när det gällde motståndet mot den förda invandringspolitiken och vi kom överens om att vi skulle börja driva detta motstånd organiserat, då vi ansåg det såpass viktigt. Leif hade redan startat som smått och planerat för BSS verksamhet. Men det var efter vårt möte som det drog igång på allvar. I samma veva som vi bestämde detta var det redan bestämt att jag skulle åka utomlands ett tag och jag blev därför borta från verksamheten under en tid, för att senare återkomma under hösten 1980. Och sedan vi jobbat på under hela hösten med bland annat flygbladsutdelningar så hände något som kom att förändra allt.
Du tänker på reportaget i SVT:s Magasinet som sändes den åttonde december 1980 där man försökte koppla samman BSS med nynazism samt avslöjade att Leif Zeilon stod bakom organisationen?
– Jo, det stämmer. Reportrarna försökte innan programmet sändes med att desperat få tag i vem som stod bakom BSS. Bara några dagar innan reportaget sändes skedde en sak - ett misstag som gör att de kan koppla Bevara Sverige svenskt till Leif Zeilon, som då var organisationens ledare. En bekant ringer otåligt ett flertal gånger på Zeilons hemtelefonnummer, men han får bara en upptaget-ton om och om igen. Zeilon sitter nämligen upptagen i ett långt telefonsamtal. Då tröttnar han och ringer upp televerket och begär påskyndning av samtal på Zeilons nummer. Under tiden sitter Leif Zeilon i samtal med journalisten Peter Ekstrand för BSS räkning. Han har inte gått ut med sitt riktiga namn i rädsla att bli av med sitt arbete om tidningarna hänger ut honom som ledaren för Bevara Sverige svenskt. Det är Zeilon som har ringt upp Ekstrand, som alltså inte känner till vilket telefonnummer Zeilon ringer ifrån. Det är ett hemligt nummer och det var vid den här tiden krångligt att spåra samtal. Det fanns inte heller några nummerpresentatörer. Men vad som händer då Zeilons vän begär påskyndning av samtal är att en röst från televerket avbryter samtalet och säger: påskyndning av samtal begärt på nummer: 08-XXXXXXX (Zeilons telefonnummer). Ekstrand blir påtagligt förvånad över att han på grund av ett misstag fått höra vilket nummer BSS-ledaren ringer ifrån frågar något i stil med. ”Vad sa du?” Rösten från televerket, som inte var automatisk vid den här tiden upprepar att påskyndning av samtal är begärt samt vilket nummer det gäller. Ekstrand antecknar numret och skadan är alltså nu ett faktum. Några dagar senare, när Magasinet sänder sitt hetsreportage har de tagit reda på att Zeilon är ledaren för Bevara Sverige svenskt samt var han bor och arbetar. Zeilon ringde nämligen från sin lägenhet på Södermalm.
Vad var syftet med Bevara Sverige svenskt?
– Syftet var redan från början att få igång en diskussion – en debatt. Dessa frågor (invandrings och flyktingpolitiken) diskuterades aldrig i något kritiskt perspektiv. På den här tiden fanns det inte heller alternativ media. Och jag kan säga att jag var så naiv att jag trodde att detta skulle gå att diskutera, men det gjorde det ju inte.
Utan svenskar stannar Sverige. BSS svar på parollen ”utan invandrarna stannar Sverige.” Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Hur gick ni tillväga för att nå ut med ert budskap?
– Det var under den första tiden i form av flygblad, klistermärken och dekaler. Sedan kom även bildekalerna. Vi hade också flera olika ställen vi tryckte på, framförallt i Stockholmsområdet, men även på Åland.
Hur agerade press och massmedia?
– Stämningen i massmedia var mycket mer polariserad än idag. Man kom ständigt med ogrundade anklagelser om ”nazism” och ”rasism”. Idag pratar man i stället allt oftare om exempelvis främlingsfientlighet. Media började spåra ur totalt under senare delen av 70-talet, det var väldiga hetskampanjer och inga objektiva reportage när man tog upp dessa frågor. Det var knappast någonting i massmedias rapportering om BSS som stämde. Hela tiden försökte man koppla samman BSS och dess medlemmar med framförallt det nationalsocialistiska Nordiska Rikspartiet (NRP). Man försökte även koppla Leif Zeilon till Oredsson (NRP ledaren). Men i mitt och Leif Zeilons fall så fanns det egentligen inget att gå på. Men visst, det fanns en och annan medlem som tidigare haft sådana kopplingar.
BSS anklagades för att vara en rasistisk och rent av odemokratisk rörelse. Detta trots att man inte gjorde någon värdemässig skillnad på olika folk samt hade demokratin inskriven i stadgarna. Hur gick ni tillväga för att försöka förändra denna bild?
–Vi försökte först och främst med genmälen, men det lyckades inte. Om vi skickade hundra genmälen fick vi in kanske ett. Och publicerades det var det ofta snedvridet eller inte i sin helhet. Efter ett tag förstod vi att det var meningslöst med genmälen, så vi slutade.
Vad gjorde ni i stället?
–Vi tryckte mer flygblad, småskrifter och klistermärken som spreds.
Både Leif Zeilon, Sven Davidson och inte minst du själv fick problem på arbetet när era politiska engagemang blev kända genom massmedias hetsjakt. Hur gick detta till och hur påverkade det ert engagemang i BSS?
– Dagen efter hetsreportaget i Magasinet, den nionde december 1980 blev Leif Zeilon inkallad till chefen på BPA, där han arbetade. Han fick beskedet att han avskedades med omedelbar verkan samt fick tömma sina lådor och gå därifrån. Nu var han alltså arbetslös. Senare stämde Zeilon sin gamla arbetsgivare och dess sätt att ge honom sparken av politiska skäl – och fick rätt. Han skulle få tillbaka sin anställning, men BPA valde i stället att köpa ut honom. Vad man inte tänkte på var att nu gav man Zeilon tid att syssla med BSS – han fick som arbetslös all tid i världen, det var BPA som gjorde BSS rikskänt! Zeilon fick också väldigt mycket sympatier från folk som insåg hur illa behandlad han blivit. Han fick blommor, choklad och uppmuntrande blev. Men i Magasinets program filmade reportrarna även Zeilons bostad och han fick efter detta också möta på en del skadegörelse, bland annat klotter på sin port. Också ingenjören Sven Davidson, som 1982 blev ordförande i Bevara Sverige svenskt blev av med sitt arbete som ingenjör på grund av sitt politiska engagemang. Man försökte skrämma folk till tystnad. Jag blev också drabbad, jag omplacerades från min tjänst på Kronobergshäktet. De förstörde mycket av mitt liv, jag fick gå igenom massor av rättsprocesser och fick först rätt, men i slutändan förlorade jag och blev omplacerad till en sämre tjänst. Facket på Kronobergshäktet var arbetsgivarens förlängda arm. Trots att jag var medlem ställde de inte upp för mig på grund av mitt politiska engagemang. Detta var för att jag tillhörde BSS, hade jag tillhört någon vänsterfalang hade det aldrig skett. Det visar hur samhället kan förstöra så mycket för en människa.
-Men jag vill också tillägga att hade BPA:s avskedning av Zeilon aldrig skett hade BSS med stor sannolikhet dött. Nu tog rörelsen fart, men tyvärr på en annan människas bekostnad.
Under början av 1982 gick man från att ha varit en ganska löst organiserad grupp till att bilda en styrelse där Sven Davidson blev ordförande. Kan du berätta lite kort om honom och hur arbetet fungerade framöver?
– Sven Davidson var inte med från början utan kom i kontakt med Bevara Sverige Svenskt någon gång under sent 1980 eller tidigt 1981, men jag tror att det var under 1980. Davidson var äldre än oss, han var född 1931 och jag tror det var genom BSS uppmärksamhet i massmedia som han fick upp ögonen för BSS. Med en styrelse bildad fortsatte vi med våra flygbladskampanjer, men vi flyttade postboxen från Malmö till Stockholm – för att kunna få BSS mer sammansatt. Ett postgiro införskaffades ungefär samtidigt som den nya postboxen. Ännu senare, under 1984 hade vi växt ännu mer och skaffade en egen lokal med en telefon till föreningen.
BSS skaffade under 1982 ett eget postgiro dit sympatisörer kunde donera ekonomiska bistånd. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Kritiker menar att den negativa mediebilden av BSS var självförvållad, att det gjordes saker som ledde till att man fick stämpeln. Hur ser du på det?
– Jag vill säga att den stämpeln fick BSS så fort vi gick ut med namnet. Men BSS blev också en magnet som drog till sig folk från alla kanter. Visst fanns det folk som skämde ut sig och betedde sig mindre bra, flera av dessa var inte ens medlemmar. Men det gällde inte bara BSS, utan liknande problem fanns även i andra rörelser.
Var dessa personer representativa för BSS?
– Nej, inte alls.
En del av era motståndare gick till och med så långt att de försökte att få BSS verksamhet olaglig. Hur reagerade ni på sådana odemokratiska metoder?
– Ja, vi gav ju ut flygblad, bland annat ”Hur snart kan jag bli svensk?” Detta blad var helt lagligt, men några år senare ändrades lagen (lagen om hets mot folkgrupp) på grund av det flygbladet. Men vi sade att de kan aldrig med lagens metoder stoppa folkkampanjen Bevara Sverige svenskt i en demokrati. Hade de kunnat kriminalisera BSS hade de säkert gjort det.
BSS anordnade under 1980-talet egna första maj demonstrationer. första maj förknippas främst med arbetarrörelsen, var BSS medlemmar till stor del arbetare?
– Javisst var de arbetare. Nu har jag ingen siffra, men säkert var det nittio procent arbetare.
Slutligen undrar jag hur utvecklingen såg ut när det gäller antalet medlemmar, märkte ni av några kraftiga ökningar under de sju år BSS existerade?
– Medlemsantalet i BSS var egentligen aldrig speciellt stort, men räknar man sympatisörer var det en otrolig massa!
Jag tackar Jerker Magnusson för att han ställde upp på den här intervjun och jag hoppas läsarna funnit den här artikelserien intressant. Nu är artikelserien ”BSS – En tillbakablick” med sina fem delar avslutad.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 4 av 5: 1985-1986 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 45, 2012
BSS förbereder en demonstration under parollen "Stoppa invandringen - verka för repatriering". Foto: Okänd/BSS.
De två sista åren
1985 var det mycket få svenskar som aldrig hade hört talas om den tvärpolitiska kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt (BSS). Men ytters få hade fått en rättvis bild serverad genom press och massmedia. Merparten trodde att det handlade om en rasistisk extremistorganisation, vilket inte är konstigt med tanke på den hets BSS hade fått utstå i massmedia ända sedan bildandet. Denna mediebild som i grunden var felaktig kom att hemsöka BSS ända fram tills dess att organisationen lades ner i slutet av 1986. Men trots detta var det allt fler som började se igenom den massmediala dimridån och medlemsantalet fortsatte att stiga. Tyvärr lyste den debatten om invandringen i massmedia fortfarande med sin frånvaro. Mot mitten och av 1980-talet ökade trycket mot vårt lands gränser ytterligare. Det var en dyster framtid Sverige gick till mötes, där den homogena befolkningssammansättningen fortsatte att upplösas. Ökad förslumning, segregation och förfall tilltog.
Inför BSS årsmöte i april 1985 övervägde man att ombilda rörelsen till ett politiskt parti och ställa upp i allmänna val. Dels för att man inte hade fått något större genomslag i debatten och lyckats påverka de etablerade partierna, men också för att man nu hade tillräckligt många medlemmar runt om i landet för att kunna bilda ett parti. Huvudämnet under årsmötet 1985, förutom rutinärendena var också att undersöka intresset bland BSS medlemmar för att bilda pari. Intresset för detta visade sig vara stort bland medlemmarna. Men med mindre än ett halvår kvar till valet var det inte särskilt realistiskt att man skulle hinna bilda ett parti till dess. Bakom ett partibildande ligger ett enormt arbete om det skall göras seriöst. Man måste dels ta fram och anta program och stadgar samt samla in de 1500 namnunderskrifter som krävs för att kunna registrera partiet för att delta i riksdagsvalet. Då var mandatperioderna endast tre år, så man valde att avvakta med partibildandet och i stället storsatsa i valet 1988. Under tiden startades ett arbete för att ta fram politiska program samt diskutera och förankra dessa bland medlemmarna. Man tittade också på att gå in i något annat parti för att få en bredare uppslutning inför kommande val. Under årsmötet planerade man inför den framtida partibildningen så att denna skulle kunna ske i slutet av 1986, alltså nästan två år innan valet 1988. Styrelsen tittade senare på eventuella samarbetspartners och en av dessa var Framstegspartiet i Stockholm, ett parti som man också uppmanade medlemmarna att proteströsta på i valet 1985.
Framstegspartiet var inget speciellt stort parti men man låg relativt nära BSS i flera sakfrågor, även om den så kallade framstegsideologin är mer utav en missnöjesideologi likt den Ny Demokrati senare drev. Där är huvudfrågorna skattesänkningar och motståndet till invandringen beror främst på ekonomiska orsaker snarare än värnandet av sitt folk. Risken med den här typen av grupperingar, som egentligen inte har någon stabil ideologisk grundpelare att stå på, som BSS trots allt hade (genom den demokratiska nationalismen som var inskriven i stadgarna) är att man ofta engagerar rättshaverister och personer med en mängd olika grunduppfattningar. Det såg vi senare med Ny Demokrati som rasade ihop som ett korthus då de inte kunde enas internt om i stort sett någonting. Maktstrider och avhopp kom att prägla det partiet under dess sista år.
Klistermärken från BSS med budskap som ”Rör inte mitt land!” och ”Nationell Solidaritet spreds av sympatisörer över hela landet. Nationell solidaritet innebär att man värnar om sitt eget folk och sitt eget land först. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
"Rör inte min kompis!"
Under sommaren 1985 drev massmedia tillsammans med internationalisten Olof Palme igång en propagandakampanj för invandring som de kallade ”Rör inte min kompis!”. Till denna skapade man en symbol av en vit hand med text på, samma hand som Aftonbladet senare tog till sin ”Vi gillar olika” kampanj. Förlagan till kampanjen ”Rör inte min kompis!” var den marginaliserade franska organisationen SOS Racisme och deras kampanj i Frankrike med samma namn. Expressen påstod att kampanjen fått ett starkt stöd bland Frankrikes ungdomar, men i själva verket drevs denna av en löst sammansatt internationalistisk grupp som saknade förankring hos folket. För att säja in kampanjen i Sverige så bar politiker och tv-journalister rocknålar med ”Rör inte min kompis” märket. I Boken BSS – Ett försök att väcka debatt citeras en mening ur en artikel om kampanjen från Expressen, den 11 augusti 1985. ”Kring år 2000 kan rörelsen skrotas för då beräknas halva befolkningen ha invandrare i sin släkt.” Detta var alltså kampanjens egentliga syfte – att flytta fokus från att svenskarna håller på att bytas ut genom en alldeles för stor invandring till eventuella trakasserier mot invandrare. Man tog naturligtvis inte upp de trakasserier som riktas mot svenskar i framförallt invandrartäta områden. Inte heller invandrarnas brottslighet som redan vid den här tiden var märkbart överrepresenterad. Denna inkonsekvens och detta sätt att försöka flytta fokus från debatten om invandringen, genom att försöka utmåla kritikerna som mobbare och rasister var inget som BSS kunde ställa upp på. I stället tog man fram en egen hand. En hand där texten bytts ut mot ”Rör inte mitt land!”
Ultima Thule spelar för nationalister i hemstaden Nyköping under 1985. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Ultima Thule ”Deras första skiva sponsrades av den rasistiska organisationen BSS” – TV4 Nyhetsmorgon om vikingarockbandet Ultima Thule.
Vikingarockbandet Ultima Thule med deras fosterländska texter slog igenom 1993. Sedan de tecknat skivkontrakt med Bert Karlsson låg deras skivor på svensktoppen i början av 1990-talet, något som inte uppskattades i massmedia. Plötsligt kom ett band som för en gångs skull hyllade Sverige och och vår svenska historia. Värden som 68-vänstern i etablissemanget försökt utplåna till förmån för den nya globaliserade och mångkulturella skräpkulturen. Man gjorde allt för att smutskasta Ultima Thule och tog flitigt upp deras kopplingar till BSS, som kom att bli en belastning. Till slut orkade Bert Karlsson inte med medietrycket och han tvingades säga upp skivkontraktet med gruppen. Men då hade man redan slagit igenom. Vad fanns det då för kopplingar mellan Bevara Sverige svenskt och det bland nationalister omtyckta vikingarockbandet? Jo, för att kunna ge ut sin första skiva sponsrades Ultima Thule under 1985 med 1500 kronor i form av en gåva från BSS. Man tyckte att Sverige behövde ett nationellt band. Då den felaktiga mediebilden av BSS hade etablerats i massmedia så kom även Ultima Thule och Sverigedemokraterna som båda på olika sätt har kopplingar till BSS att lida av detta.
BSS sista 30 november firande ägde rum 1985 och man samlade rekordmånga deltagare. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1985.
BSS sista 30-november firande
30 november 1984 hade blivit en succé, då patrioterna återigen tagit tillbaka gatorna från vänsterextremisterna. Man kunde utan störningar genomföra sin manifestation till hjältekonungen Karl XII:s ära. 1985 hade emellertid polisen inte beviljat tillstånd för manifestationen. Ledningen för BSS beslöt att trotsa beslutet som de menade stred mot deras demokratiska rättigheter och mot mötesfriheten. Man såg dessutom avslaget som ett politiskt beslut, eftersom polisen aldrig skulle dra in exempelvis vänsterns demonstrationstillstånd under första maj. Det här året var man 200 personer och när polisen på plats frågade vart man skulle svarade man ”till Karl XII:s torg”. Polisen på plats svarade då mot all förväntan att eftersom man var så ärliga skulle man få gå i alla fall. Detta var ett glädjande besked och marschen skulle få starta klockan 18.30 och allt mer folk samlades. Så småningom började tåget röra på sig ut på Sibyllegatan. Slagorden Bevara Sverige svenskt ekade återigen över gatorna. När tåget väl kommit fram till Karl XII:s torg mötte man vänstern, som samlat nästan 250 motdemonstranter. När man började spela nationalsången i högtalaranläggningen gick vänsterextremisterna bärsärkagång. De matade snöbollar innehållande bland annat grus mot BSS:arna, men man träffade också en polishäst. Några patrioter gick emot denna pöbel, vilket man från polisens sida uppfattade som en uppmaning till bråk och man särade på grupperna. Trots detta var BSS-ledningen nöjd med polisens insats då de lät marschen genomföras även om den saknade tillstånd.
En lokalavdelning till Bevara Sverige svenskt protesterade mot invandrarministern Anita Gradins liberala flyktingpolitik i mars 1986. Tidningsklippen publicerades i BSS medlemstidning Patrioten nr. 7-8 1986.
BSS läggs ner – Sverigepartiet uppstår
Massmedias hetskampanjer mot Bevara Sverige svenskt under åren hade inte varit få när organisationen lades ner den 16 november 1986. Här är några av de citat som tas upp i boken "BSS -Ett försök att väcka debatt."
”Jag vill gärna tillägga att skulle er verksamhet inte vara åtalbar är jag beredd att verka för att den skall bli det” – Ur Bo Strömstedts brev till BSS 1980.
”Dessa rasister är ett avskum som samhället med det snaraste bör operera bort… Samhället måste ingripa på ett effektivt sätt mot rasister så att de försvinner för tid och evighet.” – Insändare i Västmanlands LT 1982.
”Men packet – för bakom BSS och liknande organisationer står inget annat än drägg och pack – måste bekämpas.” – Ledarartikel i Hallandsposten 1985.
Påhopp som dessa, varav en del är mycket tveksamma ur en demokratisk synvinkel bidrog till att piska upp stämningen och öka polariseringen i invandringsfrågan. Nu började också våldet mot BSS och dess företrädare på allvar att trappas upp. Förutom ökad närvaro av skränande, stenkastande motdemonstranter på torgmöten och demonstrationer så förekom det även att gäng organiserat sökte upp sympatisörer till BSS. Det var en reaktion på den djupt felaktiga bild av Bevara Sverige svenskt som allt för länge hade spridits i massmedia och som nu började få fäste hos en del.
Efter att man sommaren 1986 inlett förhandlingssamtal med Framstegspartiet i Stockholm och dess ledare Stefan Herrmann om att slå samman BSS och FSP ägde den gemensamma partibildningen rum den 16 november 1986. Samma dag lades BSS och FSP ned. Partibildningen skedde genom ett möte i Medborgarhuset i Stockholm. Med en efterkommande presskonferens var målet enligt BSS-grundaren Leif Zeilon att ”överraska alla utomstående med nyheten om en breddad nationell front.” Denna front kom att få namnet Sverigepartiet. Emellertid kom detta att bli ett kortlivat parti på grund av stora falangstrider. I stället bildades Sverigedemokraterna i februari 1988.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 3 av 5: 1983-1984 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 43, 2012
BSS deltog flera gånger i högtidlighållandet av Karl XII på konungens dödsdag den 30 november. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985 samt nr. 7-8 1986.
Höga förväntningar inför framtiden
Med en egen interimsstyrelse bildad gick folkrörelsen Bevara Sverige svenskt stärkta in på det nya året. 1982 hade varit det i särklass aktivaste året dittills för BSS och förväntningarna inför framtiden var höga.
30 november
Att högtidlighålla minnet av hjältekonungen Karl XII på hans dödsdag den 30 november har länge varit en central tradition för nationalistiska rörelser. Denna tradition att med fackeltåg upprätthålla kungens minne har engagerat ett stort antal olika nationella grupper ända sedan 1853. Detta togs också upp av BSS under 1980-talet, som nu var tillräckligt stora för att samla en hel del folk till sina utåtriktade aktiviteter. Fortfarande under 1950-talet högtidlighöll man Karl XII minne i skolorna. Dessa fosterländska traditioner städades dock bort för gott i 1970-talets liberalmarxistiska flumskola. Då skulle nämligen alla börja tänka internationellt och det svenska hamnade i skymundan. För de som inte känner till historien kring Karl XII kan nämnas att han endast var 15 år gammal när han blev kung över Sverige. Han gjorde sig snabbt känd för sitt mod och ledde Sverige genom flera fälttåg. 36 år gammal stupade han i slaget vid Fredrikshald, Norge efter att ha träffats av en kula i huvudet. Kulan var i själva verket en rund bröstknapp som avfyrats och det har spekulerats i om Kungen i själva verket blev mördad. "Kulknappen" kom nämligen från en svensk uniform. Detta var den 30 november 1718. Karl XII, som själv ofta var med i striderna var känd för sitt mod och för sin kamp för fäderneslandet. Det är därför ingen slump att nationellt sinnade ser upp till just honom och hans kamp för Sverige.
Tack vare BSS kunde ett 30 november firande genomföras även 1981. Foto: Okänd.
I hetsreportaget om BSS i SVT:s Magasinet som sändes i december 1980 bedrev man också en hetsjakt mot Narvaförbundet, som utklädda till karoliner varje år firade 30 november genom att marschera till Karl XII staty i Kungsträdgården. Man försökte i Magasinet koppla samman både Narvaförbundet och BSS till allsköns extremistgrupper och tidningarna följde efter. Detta gjorde att det inte dök upp lika många från Narvaförbundet året därpå, några hade skrämts till tystnad. Men ett antal BSS:are hade dykt upp, men tyvärr även ett trettiotal äggkastande kommunister som i vanlig ordning försökte störa manifestationen. Men firandet kunde trots allt genomföras. 1982 blev dock en tragedi. Då fanns bara en person representerad från Narvaförbundet i form av deras viceordförande. När denne skulle lägga ned sin krans vid konungens fötter blev han attackerad och nedslagen av rödingarna som stal kransen och kastade den i vattnet. Naturligtvis tog inte massmedia avstånd från kommunisternas oacceptabla beteende, utan skrev enbart att det var stökigt under 30 november. Det var dock inte intressant att skriva vem eller vilka som stod för stökigheterna…
Men 1983 hade BSS tröttnat på dessa odemokratiska, landsförrädiska element som störde ordningen och angrep 30 november firandet. Man kraftsamlade och lyckades få ihop omkring 100 personer. Motdemonstranterna på vänsterkanten var ungefär lika många, men dessa lyckades inte stjäla scenen den här gången. Året därpå, 1984 blev en storseger för nationalisterna. Över 200 personer med facklor och banderoller ställde upp för Sverige. Slagord som ”Bevara Sverige svenskt!” och ”Stoppa kommunismen” ekade längs gatorna. Man spelade även musik, bland annat vår nationalsång ”Du gamla, du fria” med Ultima Thule. Tal hölls av både BSS och Nationaldemokratiska Partiet. Den här gången hade kommunisterna inte en chans att kapa 30 november med sina våldsamma odemokratiska och landsförrädiska motaktioner. Patrioterna hade segrat och kunde lugnt genomföra sin fredliga manifestation.
BSS skaffar lokal
Till årsmötet i mars 1984 kom hela 80 personer, vilket var det största årsmötet BSS hade haft dittills. Under sommaren samma år hade Bevara Sverige svenskt växt så mycket att det var på tiden att skaffa sig en egen lokal att kunna verka i. Fram till dess hade all föreningsverksamhet skett hemma hos de aktiva medlemmarna och i vissa fall i bokade lokaler. Samtidigt som invandringen fortsatte att öka och när diverse invandrarföreningar med egna lokaler började poppa upp likt svampar ur jorden hade BSS sedan bildandet 1979 stått utan en egen lokal. Därför att till skillnad från invandrarföreningarna och de etablerade politiska grupperna stod man helt utan ekonomiskt stöd från staten. Invandrarföreningarna beviljades rikligt med verksamhetsbidrag under varje år och de etablerade partierna öste skattepengar över både sig själva och deras ungdomsförbund. Detta gjorde det svårt att konkurrera på lika villkor och väcka opinion.
Under mitten av 80-talet började BSS locka allt fler till sina möten. Foto: Okänd/BSS.
Men BSS var på många sätt en folkrörelse, de hade något etablissemanget sneglade på med avund – engagerade idealister som gjorde stora uppoffringar och som gick in för sin sak till hundra procent. Ofta kunde faktiskt verksamheten fungera betydligt bättre och mer effektivt när man inte hade några stora ekonomiska resurser att röra sig med. Detta ser vi exempelvis inom Sverigedemokraterna idag, som på mycket kort tid gått från att ha varit ett i stort sett helt ideellt parti till att mer likna de etablerade partierna organisatoriskt. Även SD får numera statligt partistöd varje år. De aktiva i Bevara Sverige svenskt bestod av personer som gjorde allt för sin rörelse, medan Sverigedemokraterna på senare tid tyvärr lockat till sig en del karriärister och lycksökare som främst engagerat sig för sin personliga vinning och som kanske egentligen inte är speciellt nationalistiskt sinnade. Risken för att fel personer engagerar sig ökar tyvärr när en organisation får bättre ekonomiska resurser samt när man också har chansen att väljas in på arvoderade förtroendeuppdrag.
Tack vare att de aktiva medlemmarna i BSS blivit fler under 1980-talet och tack vare att dessa också var beredda att lägga en mindre summa var till föreningen varje månad kunde man flytta in i en alldeles egen lokal. Det var förvisso ingen stor, vräkig och påkostade lokal likt de lokaler etablissemanget hyrde för skattemedel. Men det var ändå en bra föreningslokal där man kunde hålla sina medlemsmöten och styrelsesammanträden. Med medlemmarnas hjälp hade man råd att behålla lokalen och föreningen kunde verka allt mer aktivt.
Vad kommer att hända med den svenska homogeniteten? Det frågade Sven Davidson i ett brev till landets kommuner. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Brev till samtliga kommuner
Då invandringen till vårt land från utomeuropeiska länder ökade ytterligare under 1980-talet skickade Bevara Sverige svenskt ut ett brev till Sveriges samtliga 290 kommuner. Detta brev skrevs av BSS ordförande Sven Davidson och jag väljer här att publicera brevet i sin helhet då detta innehåller flera intressanta saker. Brevet skickades ut den 15 september 1984.
Kommunfullmäktiges ordförande. Herrar och kvinnor förtroendevalda.
Vid årsskiftet träder den stora omorganisationen i kraft, när det gäller att ta emot nya flyktingar. AMS skall överlåta ansvaret på invandrarverket, som skall teckna kontrakt med så många kommuner som möjligt. SIV (Statens Invandrarverk) ligger i förhandlingar med ett 30-tal kommuner. Enligt Thord Palmlund har 40 kommuner redan slutit avtal och förklarat sig villiga att ta emot flyktingar. Allt detta är en källa till oro inte bara för oss i BSS, utan för en stor del av det svenska folket. Ty varifrån kommer flyktingarna? Det rör sig om människor från främmande kulturer och främmande nationer. Människor som ligger i fejd med varandra av religiösa och politiska skäl på hemmaplan. Minst fem miljoner i Afrika, afghaner i Pakistan, 3-4 miljoner ahmadiya-muslimer i Pakistan, iranska och irakiska desertörer, kurder, libaneser och palestinier.
Hur går det då med den svenska homogeniteten? Med språket, religionen, sammanhållningen och försvaret? Detta är det ingen som bryr sig om idag. Den svenska homogeniteten har i årtionden varit föremål för avund av statsbildare runt om i världen. Själva definitionen på en nation är fortfarande en statsbildning med utpräglat homogen befolkning, gemensamt språk och kultur, gemensam historia och en i stort sett gemensam religionsuppfattning. Alla dessa värden är man idag beredd att kasta på sophögen. På grund av en tillfällig liberal modenyck. Staten är beredd att betala kostnaderna för tomma lägenheter, kostnaderna för socialt uppehälle o.s.v. i åratal framåt. Detta liknar bondfångeri på högsta plan. Det blir som vanligt skattebetalarna, som får stå för kostnaderna och de kommande generationerna genom statslån. Vem som helst kan se att detta är ett himmelsskriande förräderi mot det svenska folket – och en kortsynt egoism från många kommuners sida. Thord Palmlund jämför den 8 september i Svenska Dagbladet den nya lagen med regalskeppet Wasa, som sjönk år 1628 innan det kom till havs. Han är rädd att skeppet skall lastas med för många flyktingar på en gång. För övrigt är han naturligtvis själaglad över en jämn och stark inströmning och arbetsbelastning på SIV i åratal framåt. Sista anslagsäskandet för kommande budgetår är drygt 500 miljoner kronor. Vi i BSS skulle hellre vilja jämföra regalskeppet Wasa med det svenska riket.
Enligt konjunkturinstitutet halkar Sverige obönhörligt efter de andra industriländerna i privat konsumtion per capita. Vi är nu nere på 9 – 10 plats i en jämförelse. Vi ligger efter Japan, Västtyskland, Danmark och Frankrike och har nu kommit i sällskap med Holland, Finland, Belgien, England och Italien. Då skall man komma ihåg att vi så sent som i slutet av 60-talet låg i jämnhöjd med Schweiz som den absoluta toppen i Europa. Det har gått snabbt utför, och man må leta efter andra orsaker än kostnader för invandrare och flyktingar, men då skall man också komma ihåg, att jämförelsen görs med länder, som drabbats lika hårt av oljeprishöjningar, lågkonjunkturer och arbetslöshet, kanske i ännu högre grad än vi. Var skulle vi kunna hamna på denna konsumtionslista om vi verkligen försökte få bort budgetunderskottet och dessutom började betala igen våra skulder? Statliga lån, som tagits just för att uppehålla konsumtionen med konstlade och fega medel. Då hamnade vi på den absoluta botten i Europa.
I Gävleborgs län finns 15.000 öppet arbetslösa. I Stockholms län finns ca 18.000. Hans Hagnell har tiggt och bett regeringen om pengar för arbetsskapande åtgärder. Han har fått nej. Men öronmärkta pengar – och förmodligen lånade pengar har funnits för kommande flyktingströmmar. Inser ni inte hur sjukt det hela är? Humanitetens principer har gått för långt lär i landet. Världens mest skattetyngda folk med en ränteskuld på c:a 63 miljarder i år.
Vi ber er fatta mod. Skriv ej kontrakt med Invandrarverket. Om detta redan är gjort, så säg upp avtalet omedelbart.
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 2 av 5: 1981-1982 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 42, 2012
BSS blev med tiden skickliga på att designa flygblad och klistermärken. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Invandrarna har kommit för att stanna ”Invandrarna har kommit för att stanna i Sverige. Idag överstiger antalet 1 miljon, om ett par decennier torde de bli 2-3 miljoner, beroende på högre födelsetal och det ökande trycket mot vårt lands gränder…” – David Schwartz i DN den 2:a oktober 1980.
Redan i början av 1980-talet hade det kommit så många invandrare till Sverige att dessa uppgick i en miljon. Dock inkluderar den siffran också de som invandrat från kulturellt och etniskt närbesläktade länder. BSS gjorde sitt bästa för att nå ut med sin befogade kritik mot vad den förda politiken skulle kunna leda till på sikt – att svenskarna blir ett folk utan land. Varför bemöttes då denna opinion som ville återskapa ett tryggt, enat, homogent och lyckligt land med lögner, hets och förtal? Jo, etablissemanget anade tidigt sprängkraften i deras budskap – de visste att de åsikter Bevara Sverige svenskt torgförde i själva verket var desamma som den tysta majoritetens. Man visste att tog man debatten på lika villkor skulle folk vakna och inse att BSS hade rätt. I stället intensifierades indoktrineringskampanjerna på skolorna runt om i landet mot invandringskritiska åsikter. Det hette att skolungdomarna skulle ”vaccineras mot främlingsfientlighet”, men i själva verket var det ren politisk åsiktsindoktrinering som försiggick, och som pågår än idag i en allt större omfattning.
Christopher Jolin representerade BSS under en debatt mot FPU:s Maria Leissner. Jolin var även författare till boken "Varför vi inte kan lita på massmedia". Foto: Magasinet/SVT. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
BSS i debatt mot Folkpartiets Ungdomsförbund
Christopher Jolin (BSS) och Maria Leissner (FPU) möttes i en två timmar lång debatt i Borås under 1981. Leissner blev senare partiledare för Folkpartiet. Efter debatten skrevs det som vanligt hetsreportage i den liberala och marxistiska pressen. Göteborgsposten skrev en artikel där man förutom de vanliga ogrundade anklagelserna om rasism och nazism även påstod att riksdagspartierna ”i tur och ordning” försökt få BSS att ställa upp på en debatt utan att lyckas. Detta var naturligtvis lögn, BSS gjorde allt för att få upp invandringsfrågan till debatt, när etablissemanget i stället lade locket på.
BSS bildas som förening
Till en början var Bevara Sverige svenskt en löst sammansatt grupp vars primära syfte var att försöka väcka en debatt kring den oansvariga invandrings och flyktingpolitiken. Detta kom dock att förändras, då debatten helt uteblev. Detta tack vare att åsiktsmonopolet i massmedia istället lade all sin kraft på att smutskasta BSS med diverse ogrundade anklagelser om exempelvis rasism – allt för att flytta fokus från sakfrågorna och slippa ta debatten. I mars 1982 kallades till ett möte i Medborgarhuset i Stockholm. Syftet med mötet var att formellt bilda BSS som en ideell förening med en interimsstyrelse. Man hade ambitioner om att försöka verka mer aktivt för en förändring av den politiska inriktningen, då man inte fått genomslag för sin kritik i den allmänna debatten. Den som höll i mötet var ingenjören Sven Davidson. På mötet skulle man också ta ställning till vilken linje BSS skulle driva i invandrings och flyktingfrågan samt hur man skulle ställa sig till ett par andra relaterade frågor. Däribland repatriering, aborter samt internationella adoptioner.
”Ska man se krasst och realistiskt på situationen idag så måste jag för min personliga del hålla med den person som säger att det här med angrepp på invandringspolitiken är egentligen för sent. Invandringen har redan skett i för stor och felaktig omfattning. Vi måste därför koncentrera oss på sådana frågor som är en följd utav den bedrövliga invandringspolitiken: Nämligen repatrieringsfrågan, flyktingfrågan, inställningen till flyktingkonventionen som Sverige har skrivit på 1951. Abortfrågan som är ödesdiger.” – Sven Davidson i sitt anförande från mötet i Medborgarhuset den 20 mars 1982.
Redan under den här tiden fanns det en stor uppgivenhet om att det redan var för sent med kritik mot den förda invandringspolitiken. Och efter de trettio år som gått sedan detta anförande hölls har det runnit mycket vatten under broarna. Sverige har gått ännu längre åt fel riktning och situationen har förvärrats till ohållbar i vissa delar av landet. Bilbränder, gängkriminalitet, gruppvåldtäkter och övrig våldsbrottslighet har ökat dramatiskt – i takt med massinvandringen. Många svenskar frågar sig nu om det verkligen går att rädda vårt land. BSS ville få till stånd en repatriering - en återflyttning av de utomeuropeiska invandrarna och flyktingarna till sina hemländer. Detta för att undvika bildandet av ett mångkulturellt samhälle och för att göra Sverige svenskt igen. Vi skall också komma ihåg att redan på den här tiden var ofoget med passlösheten och fenomenet med ”flyktingar” som åkte på semester till sina forna hemländer (samma länder som de uppgett sig ha flytt ifrån) stort och utbrett. Den övervägande majoriteten av de asylsökande var då, precis som nu ingenting annat än ekonomiska lycksökare eller invandrare.
Sven Davidson, med en bakgrund som ingenjör på Atlas Copco fick medlemmarnas förtroende att leda BSS. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Sven Davidson
BSS första och ende ordförande blev Sven Davidson, född 1931, död 2005. Davidson var senare en av grundarna till Sverigedemokraterna år 1988 och talade ofta på partiets möten.
Han var både en bra ideolog samt en retoriskt skicklig talare. En självklar ledargestalt helt enkelt, som hade anslutit sig till BSS efter den massmediala uppmärksamheten rörelsen fått. I och med det formella bildandet av organisationen inledde styrelse med Davidson i spetsen ett mycket mer organiserat arbete.
BSS började under 1980-talet visa sig allt mer på gator och torg. Personerna till höger skall föreställa de antidemokratiska motståndare som ofta dök upp vid dessa tillfällen. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Aktivism och demonstrationer
1982 blev fyllt av aktiviteter, mycket mer än något tidigare år från BSS sida. Nu anordnades torgmöten och demonstrationer samt mängder av nytt material, framförallt flygblad spreds i stora upplagor. Det märktes att man nu börjat bygga upp en något sånär vältrimmad organisation med offervilliga och ideella personer. Detta år startade man också tidskriften BSS-Nytt, som senare bytte namn till Patrioten. Denna skrift kom att bli central för BSS-ledningens kommunikation med aktivister och sympatisörer på lokal nivå. Den fungerade också som en verksamhetsberättelse där man skrev om de aktiviteter man genomfört.
Men tyvärr möttes också denna ökade aktivitet av tråkigheter. Mötesstörningar och tumult med våldsamma motdemonstranter blev ett allt vanligare problem. När man den 8:e maj 1982 begav sig till Uppsala för att hålla ett torgmöte möttes man av ett aggressivt invandrargäng. Detta gäng, som bestod av i huvudsak turkar och iranier började störa mötet och kom med hotelser om våld. Även vänsterextrema grupper och diverse självutnämnda antirasister började under 1980-talet att allt mer ägna sig åt organiserade mötesstörningar för att tysta motståndet. De odemokratiska metoder dessa grupper ägnade sig åt (och som de fortfarande ägnar sig åt) kom då liksom nu sällan fram i ljuset genom massmedia. I stället kom man med anklagelser om att det var BSS som inte var demokrater. Det är märkligt hur uppochnervänd den offentliga debatten kan bli när man bara släpper fram den ena sidan…
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From.
Del 1 av 5: 1979-1980 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 40, 2012
BSS började sin verksamhet genom att dela ut flygblad. Foto: Magasinet/SVT.
Bakgrund ”Sverigedemokraterna grundades 1988 av personer ur den uttalat rasistiska rörelsen BSS – Bevara Sverige svenskt” – Inslag i SVT Debatt 23/11 2004.
”Deras första skiva sponsrades av den rasistiska organisationen BSS” – TV4 Nyhetsmorgon om vikingarockbandet Ultima Thule.
Så har det låtit i stort sett varje gång det kulturella och massmediala etablissemanget berört vikingarockbandet Ultima Thules eller Sverigedemokraternas tidiga historia och deras respektive kopplingar till den tvärpolitiska kampanjorganisationen BSS - Bevara Sverige svenskt, som var verksam under 1980-talets tidigare del. Men hur ligger det egentligen till? Stämmer det att BSS var en rasistisk rörelse? Bestod den endast av allmänt hatiska, fördomsfulla och intoleranta personer? Eller var BSS i själva verket en tvärpolitisk organisation med en samling ansvarsfulla och modiga nationellt sinnade individer som satte nationens välbefinnande framför sitt eget och som redan i ett tidigt stadium insåg problemen med den utomeuropeiska massinvandringen till Sverige som påtvingats vårt folk. Var de kanske bara trötta på det mångkulturella samhällsexperimentet och det förfall med motsättningar mellan folkgrupper som går i dess spår?
I den här artikelserien, som bygger på ett noggrant undersökande arbete ger jag en annan bild av den omdebatterade rörelsen. En bild som aldrig kommit fram i vårt lands totalt likriktade massmediala åsiktsmonopol. Som stöd för denna bild har jag bland annat boken "BSS – Ett försök att väcka debatt" av Leif Zeilon, som var en av initiativtagarna till BSS. Det är en mycket läsvärd bok som jag verkligen kan rekommendera för den som är intresserad av en mer nyanserad bild av hur den nationella verksamheten såg ut under 1980-talet. Självklart skall man inte enbart förhålla sig till en publikation utan jag har även tagit del av och granskat kritikernas bild av BSS.
BSS bildas ”Förespråkarna för fortsatt massinvandring hade fel på de flesta områden och jag rätt. Stärkt av detta självförtroende beslutade jag mig för att försöka väcka några själars intresse kring denna fråga och förhoppningsvis kunna bidra till att åtminstone skapa en debatt kring frågan. Jag och ett par kamrater totade ihop ett flygblad med en provokativ text – en fiktion om det framtida Sverige om invandringen tilläts fortsätta. Vi undertecknade flygbladet ”Bevara Sverige svenskt” och räknade med att om detta flygblad delades ut så skulle massmedia slutligen få tag i det och ställa frågor till de folkvalda politikerna”
Så beskriver organisationens grundare Leif Zeilon (numera Ericsson) bildandet av Bevara Sverige svenskt, som ägde rum under sommaren 1979 i sin bok "BSS – ett försök att väcka debatt".
BSS första flygblad där man bland annat menade att om fyra generationer finns inget svenskarnas Sverige. Foto: Magasinet/SVT.
Det första flygbladet
Det ”provokativa” flygbladet Zeilon syftar på var ”Sverige dör, låt Sverige leva”. Detta flygblad, som spreds i massupplaga i bland annat Södertälje under 1979-1980 är det vanligaste argumentet från massmedia och inte minst den vänsterextrema tidskriften Expo för att BSS skulle ha varit en rasistisk organisation. Så här stod det bland annat i flygbladet:
”Invandringen hotar svenskarna! För varje år blir svenskarna allt färre och invandrarna fler. Om fyra generationer finns inget svenskarnas Sverige. Invandrarna och deras ättlingar har totalt ockuperat Sverige. Men kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister. Folket blir då ett chokladbrunt blandfolk som inte talar svenska utan olika språk huller om buller.”
Vad vi skall komma ihåg är att detta var en provokativ text från slutet av 1970-talet och såhär hade man förmodligen inte uttryckt sig idag. Men med det i beaktning ställer jag mig ändå frågande till att man 1- stämplar flygbladet som rasistiskt och 2- stämplar BSS som en rasistisk organisation enbart på grund av ett flygblad. Vari ligger rasismen i flygbladet? BSS varnade för ett samhälle där svenskarna blivit allt mer undanträngda och en minoritet i sitt eget land. De talade också om blandfolk/blandkultur. Men är det verkligen rasism att motsätta sig dessa fenomen? För mig är rasism chauvinism, dvs. att man värderar folkgrupper olika samt ser ned på andra folk. BSS var motståndare till att införa ett mångkulturellt samhälle i Sverige, men man var för mångfalden i världen och värderade inte världens folk olika utan motsatte sig endast alla världens folks rätt att bo i vårt land. Rasism är tyvärr det ord i Sverige som fått i särklass mest inflation – vilket lett till att man urvattnat ordets sanna betydelse. Detta har lett till att folk felaktigt stämplats som rasister.
BSS hade sin första postbox i Malmö. Foto: Magasinet/SVT.
Yttrandefriheten som försvann
Från början var det inte tänkt att BSS skulle bildas som någon ”rörelse”, utan att man genom flygblad undertecknade Bevara Sverige svenskt skulle försöka väcka en debatt om den oansvariga invandrings och flyktingpolitiken som allt för länge präglat landet. Massmedia tog förvisso upp flygbladet och BSS hamnade i rampljuset, men endast för att få anklagelser om ”rasism” riktade mot sig. Debatten om massinvandringen och dess fruktansvärda konsekvenser för Sverige och svenskarna uteblev totalt. Därför intensifierade man sin kamp och BSS kom senare att bildas som en förening för att sedan upplösas och bli ett politiskt parti. Efter en misslyckad partibildning bildades Sverigedemokraterna, ett parti som i nästa riksdagsval kan bli Sveriges tredje största parti.
Den 29 november 1980 skrev Dagens Nyheter om BSS: "En anonym grupp i Stockholm sprider propaganda mot invandrare som är ren hets. Den enda utåt synliga delen av gruppen är en postbox och ett postgironummer i Malmö. En statlig utredning kommer i sommar med förslag som gör det möjligt att stoppa denna hets med lagens hjälp".
I länder där det inte råder någon demokrati är det vanligt att man förbjuder och kriminaliserar obekväma åsikter som kan vara ett hot mot de styrande och som man inte klarar av att ta en saklig debatt med. Men det är inte bara i kommunistiska länder med envåldshärskare som denna odemokratiska metod används. Även i Sverige har man gjort inskränkningar i yttrandefriheten och man kan få både böter och fängelse för att uttrycka vissa åsikter om dessa faller inom ramen för lagen om hets mot folkgrupp. Detta är helt fel väg att gå. I ett demokratiskt samhälle debatteras olika åsikter – inte kriminaliseras!
BSS grundaren Leif Zeilon förföljdes både i hemmet och på arbetsplatsen av hänsynslösa reportrar pågrund av sina åsikter. Något som resulterade i att han förlorade jobbet. Foto: Magasinet/SVT.
Politisk förföljelse
Hetsjakten på BSS började på allvar först i december 1980 då tv-programmet Magasinet uppmärksammat flygbladen mot invandringen och sände ett över en timme långt hetsreportage där man försökte koppla samman BSS till allsköns öppet antidemokratiska och nynazistiska rörelser. Man gick till och med så långt att man förföljde Leif Zeilon med tv-kameror både utanför hans lägenhet och utanför arbetsplatsen på Folkrörelsernas Byggföretag (BPA). Något som resulterade i att Zeilon fick sparken från sin tjänst som dataoperatör. Detta skedde dagen efter att inslaget i Magasinet, där han pekades ut som ledaren för BSS sändes!
Man talar från etablissemangets sida sig gärna varma om hur demokratiskt det svenska samhället är och att vi respekterar varandras åsikter samt att alla inte tycker lika i en demokrati. Men ligger dessa åsikter utanför de politiskt korrekta ramarna skall man på alla tänkbara sätt förföljas genom yrkesförbud, hetsjournalistik och rena lögner. I en demokrati värd namnet skall ingen kunna avskedas från sin arbetsplats på grund av sina åsikter så länge dessa inte påverkar arbetet. Zeilon blev av med sitt arbete trots att han aldrig propagerat för BSS på arbetsplatsen.
Falska flyktingar
Under 80-talet kunde det ibland förekomma kritik mot flyktingpolitiken i massmedia, även om det skedde mycket sällan. I december 1980 gjordes en reportageserie i Dagens Eko där man tog upp fenomenet att assyrier och syrianer ofta åker hem till sina hemländer på semester – samma hemländer som de enligt egen utsago skall ha flytt ifrån och sedermera beviljats uppehållstillstånd för asyl i Sverige!
"Hemvändande flyktingar och andra emigranter som oftast semestrar här och då kommer med nya Volvo-bilar berättar om tillvaron i Sverige, med fantasilön och att svenskar och svenska myndigheter är lättlurade. Invandringen har lett till ett nytt talesätt i de nordöstra delarna av Syrien. Om man ska karaktärisera en person som särskilt naiv, godtrogen, lättlurad och dum så säger man att vederbörande är "mera svensk än en svensk".
Vi har nu gjort två sverigedemokratiska flygblad från år 2000 tillgängliga under propaganda. Det ena rör gruppvåldtäkten i Rissne och spreds i en mycket stor upplaga. Bladet och partiets affischering ledde till att debatten kom upp på agendan och många hörde av sig till partiet.
Bakgrund
Efter att en 14-årig svensk tjej under flera timmar blivit brutalt våldtagen av ett invandrargäng bestämmer sig SD för att säga ifrån och det sätts upp mängder med affischer runt om i Stockholm och det delas ut flygblad. Efter att Janne Josefsson visat upp en av affischerna i sitt tv-program "Fittja Paradiso" får Sverigedemokraternas vice ordförande Johan Rinderheim kommentera kampanjen. Rinderheim är en av partiets grundare.
Bildmontage från SDU-Bulletinen, Vinterbulletin 1997.
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från starten 1993 SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. En period kom bulletinen av ekonomiska skäl endast ut som en bilaga till SD-Bulletinen. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Bildmontage från Demokraten, Juli/Augusti/September 2000.
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från början SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från början SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från början SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Bildmontage från Demokraten, Juni/Juli/Augusti 1999.
Ungdomsförbundets medlemsbulletin hette från början SDU-Bulletinen. Utöver den gav man också ut tidningen Ung Front under de första åren. I samband med att SDU återbildades som en fristående organisation 1998 bytte bulletinen namn till Demokraten!.
Här uppträder jonglören och presstalesmannen Ola Sundberg på ett stormöte i Göteborg.
Bildarkiv - 1990
Här sluter deltagarna på SD:s stormöte i Stockholm upp i allsång. Mötet hölls i Medborgarhuset den 2 juni 1990 och var partiets dittills största inomhusmöte, med en publik på 300 personer.
Bildarkiv - 1991
Här syns fanbärare från partiets första Engelbrektsmarsch, som hölls under våren 1991.
Bildarkiv - 1994
Här syns en blodig Filip Jelder efter Sverigedemokraternas demonstration i Växjö den 13 maj 1994. Demonstrationen
attackerades av stenkastande invandrare och vänsterextremister.
SD-Arkivet presenterar nu en ljudupptagning från Sverigedemokraternas nationaldagsfirande i Rålambshovsparken 1994. Här håller partiledaren Anders Klarström sitt sista nationaldagstal, som enligt en del är hans bästa tal någonsin! Dessutom talar bla Tomas Johansson, Eva Dahlqvist och SDU:s Robert Vesterlund. Tyvärr finns det inte någon videoupptagning från mötet.
Här talar den dåvarande partiledaren Anders Klarström på partiets fjärde Engelbrektsmarsch.
Bildarkiv - 1988
Här var partiet drygt en månad gammalt när man under det första stormötet i Göteborg bestämde sig för att bilda den framgångsrika göteborgsavdelningen. Talar gör ingen annan än Anders Klarström, som sedmera blev talesman och därefter partiledare. Foto: Reine Wikström.
Försäljning av partiets tidning Sverige-Kuriren utanför Skansen i Stockholm. Från höger: Leif Zeilon/Ericsson, Jerker Magnusson, Johan Rinderheim och Börje.
Trots att SD bildades med bara ett halvår kvar till valet gjorde man så gott man kunde, även om resurserna ibland var begränsade. Den
övre skylten med texten "Begränsa invandringen!" byggdes av SD-veteranen Reine Wikström. Den kompletterades senare med en gul skylt under
av den dåvarande göteborgsordföranden Anders Klarström. Det är viktigt att informera väljarna om hur man kan rösta för att ändra politiken.
SD-Arkivet utökar nu ljudarkivet med en sida för manifestationer och möten som hållits utomhus. Vi börjar med att publicera ljudupptagningen från Engelbrektsmarschen 1994, som är partiets största gående demonstration än idag med sina drygt 800 deltagare. Tyvärr finns det inte någon videoupptagning från manifestationen.
Ur SD-Bulletinen, augusti 1993:
Under juli och augusti har tidningar över hela landet, radio och tv intensivt gråtit om en "stackars somalier" som misshandlats i Trollhättan och givetvis har man heller inte försummat att blanda in SD i sammanhanget. Det är därför
på sin plats att våra medlemmar nu får den sanna bilden om vad som hände. Söndagen den 18 juli åkte Klarström med ett antal medlemmar från Göteborg till Trollhättan för att dela ut flygblad och hålla informationsmöte. Ca 80 medlemmar från orten deltog i aktionen som var mycket lyckad. Bilden togs den 18 juli 1993 och den har även publicerats i vårt bildarkiv under 1993.
SD-Arkivet publicerar nu ännu fler lokala bulletiner under publikationer. Där har vi gjort ytterliggare tre nummer vardera av SD-Väst (tididage SD-GBG) och Skånebladet tillgängliga. Dessutom presenterar vi en ny sida för SD/SDU Dalarnas bulletin Den Stolte Karolinen, där vi gjort ett nummer tillgängligt!
Här talar Sverigedemokraternas talesman Anders Klarström på partiets 5:e stormöte i Göteborg. Bilden togs den 29 april 1990 och den har även publicerats i vårt bildarkiv under 1990.
Framsidan till skriften "Sverigedemokraterna 10 år!!!" från 1998.
Vi har nu digitaliserat den 40-sidor långa skriften "Sverigedemokraterna 10 år!!!". Den utkom i samband med partiets tioårsjubileum i februari 1998 och redaktör är Jimmy Windeskog. Den är ett måste för alla historiskt intresserade nationalister och den är fylld med intressanta bilder från det tidiga Sverigedemokraterna. Läs den!
Här får vi se Sverigedemokraternas egen film från demonstrationen i Växjö 13 maj 1994. Motdemonstranter angrep demonstrationståget med stenar, flaskor och äggkastning vilket ledde till att kravaller utbröt. Trots det kunde demonstrationen genomföras och partiledaren Anders Klarström höll sitt tal, om än något kortare än planerat.
Här får vi se nyhetsinslag från SD:s demonstration i Växjö 13 maj 1994. Motdemonstranter angrep demonstrationståget med stenar, flaskor och äggkastning vilket ledde till att kravaller utbröt. TV-inslagen sändes mellan 19.00 och 22.30 i Smålandsnytt, Aktuellt, Rapport och TV4-Nyheterna under kvällen samma dag.
Ni känner säkert alla till de populära SD-låtarna "Blåsippans väg" (2006) och "Vi är på gång nu" (2010). Men hur många känner till den musik som skapats av det tidiga SD och dess medlemmar? Vi börjar med att publicera "Svenska fosterland" av Anders Klarström och "Svenskar får ej ha för stora pretentioner" av SD-duon på den nya sidan SD-Musik under ljudarkiv.
SD-Arkivet utökar nu ljudarkivet med en sida för tal från stormöten med partiet som hållits inomhus. Vi börjar med att publicera talen från Sverigedemokraternas stormöte i Stockholms Medborgarhus 2 juni 1990. Mötet var partiets dittills största och lockade 300 personer.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Talen från mötet den 2 juni 1990 finns även på inomhusmöten under ljudarkiv.
Filmen SD-91 som spelades in under våren-sensommaren 1991 inleds med en film från partiets första Engelbrektsmarsch som hölls på Engelbrekt Engelbrektssons dödsdag den 27:e april. Därefter får vi se tal från partiets valupptaktsmöte i Medborgarhuset den 27:e september. Talar gör Franz Schönhuber från de tyska Republikanerna och SD:s ledare Anders Klarström. Utöver detta får vi följa med på en demonstration som hölls tidigare under samma dag.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 34 som utkom under juni 1998.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 34 av partiorganet SD-Kuriren. Temat i det här numret är det svenska försvaret och dess (o)förmåga att försvara våra gränser och vår frihet. Dessutom ett bildreportage från partiets 10-årsfirande i Stockholm där bland andra partiets grundare Sven Davidson höll tal. Även Engelbrekt 1998, en intervju med Engelbrektsmarschens grundare samt ett reportage från Riksårsmötet 1998.
I och med detta har SD-Arkivet publicerat alla nummer av SD-Kuriren som utkommit under 1900-talet. Från nr. 1, februari 1988 till nr. 37, december 1999!
Vi publicerar nu ett 30 minuter långt program från Sverigedemokraternas närradio Gjallarhornet Göteborg som sändes tisdagen den 13 juni 1989. Anders Klarström håller i programmet där han intervjuar Leif Zeilon och Jerker Magnusson från Sverigedemokraternas riksledning i Stockholm. I fokus för sändningen står förutom intervjuerna med SD-ledningen kommunismens massaker på Himmelska Fridens Torg i Kina som skedde under början av samma månad. Vi får även höra ett patriotiskt musikstycke, skapat av den blivande partiledaren Anders Klarström själv!
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Gjallarhornet Göteborg under ljudarkiv.
Bildmontage från det första numret av Sveamål som utkom under 1991.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 1 av tidningen Sveamål. Tidningen grundades 1991 som en "frispråkig nationell tidning för debatt och information". Ideologiskt stod man nära Sverigedemokraterna och initiativtagare tros ha varit Leif Ericsson/Zeilon. Sveamål hann komma ut i ett fåtal nummer innan den av okänd anledning lades ned.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 30-31 som utkom under början av sommaren 1997.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 30-31 av partiorganet SD-Kuriren. Detta nummer innehåller bland annat partiledarens "Jansson har ordet", Engelbrektsmarschen och Riksårsmötet 1997 samt en granskning av vänsterns historia. Huvudtemat för numret är just kommunismen.
*Detta nummer utkom under början av sommaren 1997 och inte 1996 som det felaktigt står tryckt på tidningen.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 16 november 1991 och medverkar gör Tomas Lindquist, Niklas irberger & Anders Klarström. I fokus för programmet står det kommande 30-november firandet samt hur svensk massmedia arbetar i sin bevakning av Sverigedemokraterna.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 13 april 1991 och medverkar gör Ola Sundberg & Bo Nilsson. Programmet inleds med en sång av partiledaren Anders Klarström och i fokus står upploppen utanför Iraks ambassad i Stockholm.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 29 som utkom under mars 1997.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 29 av partiorganet SD-Kuriren. Detta nummer innehåller bland annat partiledarens "Jansson har ordet", en granskning av den vänsterextrema tidskriften eXpo. Även en kartläggning av massmedias monopol samt ett kortare historiereportage om Erik Gustaf Geijer.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
År 1992 inföll Sveriges Nationaldag på en lördag, vilket gav möjlighet för många patrioter att sluta upp till Sverigedemokraternas nationaldagsfirande på Norrmalmstorg i centrala Stockholm. Tidigare under dagen hade man kört runt i Stockholm med en kampanjbil som spred information om mötet. Och på torget höll partiledaren Anders Klarström ett engagerande tal till en applåderande publik. Anders Klarström var Sverigedemokraternas talesman mellan åren 1989-1992 och partiledare mellan 1992-1995. Han gjorde sig snabbt känd som en mycket energisk och retoriskt skicklig talare.
Detta är ett mycket längre filmklipp än det korta tv-inslag som tidigare publicerats!
Den 25:e april 1992 hölls Sverigedemokraternas andra Engelbrektsmarsch. Engelbrektdagen kom att bli en viktig dag för partiet och ett slagkraftigt alternativ till vänsterns 1:a maj. Manifestationen hölls den sista lördagen i april, eftersom Engelbrektsdagen den 27:e inte alltid infaller på en helgdag. Idag har den nuvarande SD-ledaren Jimmie Åkesson tagit upp traditionen och håller sina vårtal på Engelbrektsdagen.
Filmen SD-92 som spelades in under våren-sommaren 1992 inleds med en monolog med en av partiets grundare, ingenjören Sven Davidson. Därefter får vi följa med på Engelbrektsmarschen som hölls för andra året i rad och lyssna till partiledaren Anders Klarströms Engelbrektstal. Vi får se partiets nationaldagsfirande på Norrmalmstorg och där lyssna till ännu ett brandtal av Klarström. Dessutom intervjuer med partiföreträdare om varför de valt att engagera sig i SD.
Filmen SD-92 innehåller flera höjdpunkter som aldrig tidigare publicerats på Internet.
SD-Arkivet har nu kommit över ett bra exemplar av SD-92 (Sverigedemokraternas årliga videofilm från 1992.) Just nu pågår digitaliseringsprocessen för fullt och vi hoppas kunna publicera den inom kort. SD-Arkivet har tidigare digitaliserat bland annat "Tre timmar SD" (1990), SD-93 och SD-96. Du hittar dem under vårt filmarkiv under respektive år.
Bildmontage från Ung Front nr. 4 som utkom i slutet av 1995.
Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) bildades för första gången 1993 och dess tidning var Ung Front. SD-Arkivet publicerar nu nr. 4 i pdf-format! I detta nummer får vi läsa om kommunismens koncentrationsläger som sällan diskuteras. Vi får ta del av en intressant intervju med den nya partiledaren Mikael Jansson, där han berättar om hur det är att efterträda Anders Klarström på partiledarposten. Dessutom en längre intervju med Sverigedemokraternas partiorganisatör Lars Emanuelsson samt en uppmaning till Sveriges ungdomar om att engagera sig politiskt.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Vi har nu gjort ytterliggare tre flygblad tillgängliga under propaganda. Bland dessa återfinns det legendariska flygbladet "Flyktingarnas" möbelbidrag 1989 och dess uppföljare. Faktabladet, som kom ut i början av 1990 kopierades upp och spreds över hela landet. Massmedia skapade ett enormt drev där man gick ut och påstod att SD ljög med siffrorna. Socialdemokraternas partisekreterare Bo Toresson gick så långt att han sade att "bakom den senaste tidens flygbladskampanjer så döljer sig allsköns avskum, ljusskygga rasister som inte vågar sig fram i dagsljus!" Men SD hade noggrant kontrollerat uppgifterna i faktabladet och man var inte sena med att bemöta de smutsiga påhoppen. Man kallade till stormöte den 2:a juni samma år dit man även bjöd in press och massmedia för att visa att man inte var några "ljusskygga rasister". Mötet, som hölls i Stockholms Medborgarhus samlade 300 personer och var det mest välbesökta mötet man haft dittills. Sverigedemokraternas grundare Sven Davidson var en av talarna och han bemötte kritiken i ett anförande som finns att se här:
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Vi publicerar nu ännu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 1 januari 1994 av Tomas Johansson. I fokus står det gångna årets händelser, som här summeras. Vi får höra ljudupptagningar från årsmötet i februari, Engelbrektsmarschen i april, nationaldagsfirandet, SDU:s sommarläger och Gustav II Adolfs manifestationen 6 november.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Här får vi se en unik rundtur på SD:s tidigare partikansli, som ofta kalls "Bunkern". Partiet flyttade till källarlokalen på Söder i Stockholm under våren 1994. Efter riksdagsinträdet 2010 flyttade partikansliet till Kristianstad och i Stockholm fick man tillgång till nya lokaler i Riksdagshuset, vilket gjorde att Bunkern inte längre var i centrum för verksamheten. SD-veteranen Reine Wikström håller i kameran till filmen som är inspelad i april 1997 och vi berättar lite mer om de olika rummen, dess historia och vad de använts till genom åren! Den här filmen måste ses!
Vi publicerar nu ett entimmesprogram från Radio SD i Stockholm. Programmet sändes den 1 februari 1992 och medverkar gör Gabriel Wikman, Bengt Öhman & Bo Nilsson. I fokus för programmet står de för stunden pågående laserskjutningarna i Stockholm och dess konsekvenser.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Radio-SD under ljudarkiv.
Vi publicerar nu Sverigedemokraternas handlingsprogram i EG-Frågan från 1992 under program. Detta utförliga dokument slår också det hål på myten om att det tidiga SD skulle ha varit ett "enfrågeparti". Programmet tar på ett bra sätt upp alla anledningar till varför Sverige skall förbli en självständig nation i stället för en lydstat i ett centralstyrt EU.
Vi publicerar nu ett 30 minuter långt program från Sverigedemokraternas närradio Gjallarhornet Göteborg. Programmet sändes på Nationaldagen och medverkar gör fyra personer. Däribland Göteborgsdistriktets första ordförande Anders Klarström, som senare blev partiledare och Ulf Ekberg, mest känd som "popstjärnan" från bandet Ace of Base. I fokus för programmet står Verner von Heidenstam och hans bidrag till det svenska kulturarvet.
Högerklicka på länken och välj "spara mål som" alternativt "spara länk som". Spela sedan upp filen med en valfri spelare. Programmet finns även på Gjallarhornet Göteborg under ljudarkiv.
I debatten möter SD:s ledare Anders Klarström, som förespråkar dösstraffets återinförande Svenska Amnestys generalsekreterare Anita Klum och prästen Georgina Fornhammar.
SD-Arkivet önskar er alla ett gott nytt år! Vi kommer under supervalåret 2014 att fortsätta vårt arbete med att visa upp en mer nyanserad och rättvis bild av Sveriges yngsta riksdagspartis omdebatterade historia! Håll till godo!
Partiledare Anders Klarström bemöter i denna film Expressens hets och lögner kring 30 november 1993. Tidningen har genom grova felcitat och direkta lögner målat upp en falsk bild av att SD medvetet sökt bråk och konfrontationer inför 30 november. När partiet dagen därpå får in ett genmäle publiceras det på en undanskymd plats.
Här publiceras ett brev/genmäle från juni 1990 som Sverigedemokraternas talesman Anders Klarström undertecknade tillsammans med Framstegspartiets ordförande Tony Wiklander, numera riksdagsman för SD. Brevet skickades till tidningen Sydöstran efter att denna hetsat mot de båda partierna genom att måla upp en felaktig bild om att det råder en hatstämning mellan dem. Tyvärr är brevkopian i dåligt skick och en mening är näst intill oläslig. Vi har därför skrivit av brevet, men brevkopian finns att se här.
Till Sydöstran. Chefred.
Av en intervju med Lars Westrup och Anders Klarström den 1/6 ges Edra läsare intrycket av hur företrädare för Framstegspartiet och Sverigedemokraterna angriper varandra i bittra tongångar. Från båda parter har gjorts försök att rekonstruera denna ”intervju” med resultat att ingen av de medverkande parterna känner igen sina uttalanden från artikeln. Det snällaste vi kan säga om det skrivna är att det är en grov förvanskning av verkligheten. Ett tydligt bevis på att den av er så lögnaktigt framställda (och förmodligen önskade) hatstämningen mellan våra respektive partier ej existerar, bevisas av det faktum att våra partiers främsta företrädare här gemensamt tar avstånd från den bild ni har gett läsarna.
Ingen av oss känner något behov av att kritisera strävanden mot det politiska skamfilade etablissemanget som bl.a socialdemokratiska Sydöstran har till huvudman och politisk ledstjärna. Framstegspartiet och Sverigedemokraterna är två av varandra fullständigt oberoende rörelser vars enda gemensamma önskemål till massmedias representanter är att bli korrekt behandlade med lika rätt som andra att informera om våra program och idéer. De gamla partierna med sina ekonomiska resurser, opinionsbildande massmedia och sin näst intill totala makt i Sverige marknadsför sig dagligen på skattebetalarnas bekostnad. Försök till smutskastning och försök att hetsa obekväma politiska rörelser mot varandra kommer i framtiden, om så behövs, att bemötas med gemensamma klargöranden.
Som ansvariga företrädare för Sverigedemokraterna och Framstegspartiet anser vi att yttrandefrihet och en korrekt demokratisk behandling skall tillkomma även oss som är kritiskt inställda till en fullständigt havererad flyktingpolitik.
Stockholm den 3 juni 1990
Anders Klarström
Talesman
Från vänster: Ola Sundberg; f.d presstalesman, Sven Davidson (1931-2005); f.d ordförande i
folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) och en av SD:s grundare samt Jerker Magnusson, en av grundarna till både BSS och SD.
Bilden togs den 5 september 1992 och den har även publicerats i bildarkivet under 1992.
Riksårsmötet 1995 hölls på Scandic hotell i Norköping den 4 mars. Det var på många sätt en speciell punkt i Sverigedemokraternas historia. Partiet brottades med stora ekonomiska problem efter valet och flera aktiva drog sig tillbaka. Anders Klarström slutar som partiledare och efterträds av Mikael Jansson. Men vad mötet kanske mest är ihågkommet för är den grova våldsattack partiet och dess medlemmar utsattes för av ett tiotal maskerade AFA-anhängare.
SD-Arkivet har fått in flera bilder från mötet som nu publicerats i bildarkivet under 1995.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 37 som utkom under december 1999.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 37 av partiorganet SD-Kuriren. Detta nummer innehåller bland annat ledarens ledare, ett bildreportage från kampanjen inför Europaparlamentsvalet samt ett besök hos det belgiska partiet Vlaams Blok. Allt detta och mycket mer!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
SD-Arkivet publicerar nu hela debatten från Robert Aschbergs Diskutabelt i TV3 1989, som var den första rikssända tv-debatt där partiet medverkade. Tidigare har endast en mycket nedklippt version lagts upp på Youtube.
Här deltar bland andra Sverigedemokraternas Anders Klarström, sedmera partiledare i en unik debatt om invandringen i Robert Aschbergs "Diskutabelt" på TV3 den 14 april 1989. Klarström är här endast 23 år gammal och gör en briljant insats med repliker som "Samtidigt som vi har 6000 bostadslösa uteliggare i Stockholm är det förräderi att ta in fler invandrare!" och "För det första kan vi importera Kebab utan att turken behöver komma hit med dem i handen!"
Andra invandringskritiker som medverkar är Göran Englund, professor i juridik och mannen bakom Sjöboskriften (som delades ut av nej-sidan inför folkomröstningen 1988), Lars-Erik Aldin/Alm även känd som "jultomten" för sina generösa bidrag till SD samt Kim Benke, Folketingledamot från Danska Fremskrittspartiet. Invandringsförespråkarna representeras av bland andra Dick Forslund från "Stoppa rasismen", Staffan Heimersson (som vill att Sverige skall importera 62 miljoner invandrare) samt Jörn Donner. Några andra som deltar i debatten är Ahmed Rami från Radio Islam, Göran-Assar Oredsson, ledare för Nordiska Rikspartiet, Madeleine Ramel, flyktingförespråkare från Sjöbo och Silvia Ribeiro, invandrare från Uruguay.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 27 som utkom under juni 1996.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 27 av partiorganet SD-Kuriren. Detta nummer innehåller bland annat bildreportage från både Riksårsmötet och Engelbrektsmarschen 1996. Även intervjuer med två partiföreträdare som är för, respektive emot abort. Allt detta och mycket mer!
Nu har alla nummer upp till 28 publicerats i obruten följd. Ett stort tack till alla som gjort detta möjligt!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 24 som utkom under februari 1995.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 24 av partiorganet SD-Kuriren. Detta nummer innehåller bland annat ett bildreportage från det gångna årets valrörelse som då var den intensivaste någonsin, Anders Klarströms sista artikel som partiledare under rubriken "Socialdemokraterna åter vid makten och Sverige med i EU", Westerberg försvinner, Jugoslavien ett mångkulturellt paradis? Allt detta och mycket, mycket mer! Nummer 24 var mycket svårt att få tag i eftersom det trycktes i mycket färre exemplar än vanligt på grund av dålig ekonomi efter valet. SD-Arkivets medarbetare fick verkligen leta för att få tag i ett fint exemplar. Tyvärr innehåller detta nummer även mindre SD-representativa saker. På försäljningssidan säljer SDU (som då råkat ut för en ideologisk vingklippning) flera cd-skivor. En del av dessa är producerade utav vit-makt band.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 23 som utkom under mars 1994.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 23 av partiorganet SD-Kuriren. Detta nummer innehåller bland annat ett reportage från årsmötet i februari där man antog ett nytt partiprogram (som ersatte programmet från 1989) samt valde en ny styrelse. Även en ledarsida med partiledaren Anders Klarström där han förklarar varför man skall välja just SD i höstens val, en intressant artikel om hur det massmediala åsiktsmonopolet arbetar under rubriken "Med lögnen som vapen" samt nyheter i korthet under rubrikerna "Moské i Stockholms centrum" och "Sverigedemokrat anger undangömda "flyktingar"! Allt detta och mycket, mycket mer! Det här var det enda nummer som gjordes under 1994, då nr. 22 färdigställdes redan under december 1993. Partiet och dess medarbetare hade fullt upp med valrörelsen och många var utbrända efter valet var över.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från Gjallarhonret nr. 1 som utkom under hösten 1987.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 1 av tidningen Gjallarhornet. Den innehåller bland annat en läsvärd artikel om nationell identitet av Johan Rinderheim, som tar upp de identitetsproblem som adoptivbarn och barn till blandförhållanden ofta får. Även en artikel om vikingatiden, nationalismen -höger eller vänster?, recensioner och mycket, mycket mer med dess 28 sidor!
Bakgrund -vad var Gjallarhornet?
Efter att Sverigepartiet splittrats under hösten 1987 valde gruppen som tidigare kommit från folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS) att gå vidare och starta om på nytt. Fram tills dess att Sverigedemokraterna bildades under februrari 1988 drev man Kulturföreningen Gjallarhornet. Detta var en tillfällig lösning för att samla upp de aktiva och planera inför det nya partibildandet. Man gav ut en ambitiös tidning under samma namn och det sändes även närradio i Stockholm och Göteborg. När SD bildades ersattes tidningen Gjallarhornet med det nya partiorganet Sverige-Kuriren. Närradiosändningarna fortsatte emellertid under något år.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 36 som utkom under juni 1999.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 36 av partiorganet SD-Kuriren. Det innehåller bland annat bildreportage från det extra årsmötet där man reviderade partiprogrammet, en artikel av Franz Schönhuber (tidigare ledamot i EU-parlamentet för Tyska Republikanerna), 1999 års Engelbrektsfirande samt ett reportage om det grova politiska våldet som drabbat partiet under de senaste åren. Och just det, ser ni vem personen på framsidan är?
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 35 som utkom under januari 1999.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 35 av partiorganet SD-Kuriren. Det innehåller bland annat ett bildreportage från valrörelsen 1998, presentation av partiets nya fullmäktigeledamöter samt en valanalys av Johan Rinderheim.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Lars Emanuelsson medverkar i TV4:s debattprogram Svartvitt den 29 november 1994. Bland motståndarna finns den Folkpartistiska riksdagsledamoten Håkan Holmberg och partiledaren Per-Åke Westerlund från den kommunistiska sekten Rättvisepartiet. Förutom Lars sitter det två Sverigedemokrater i publiken, resten av alla är motståndare. Lars Emanuelsson var inte förstavalet att representera SD i debatten, men var den enda som kunde ställa upp med kort varsel. Insatsen har fått mycket av både rosor och kritik.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 32 som utkom under 1997.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 32 av partiorganet SD-Kuriren. Det innehåller bland annat ett reportage från bildandet av ett nordiskt nationaldemokratiskt samarbete kallat Nord-Nat, SD på besök i Finland samt en artikel av Torbjörn Kastell om Nationalism som känsla eller ideologi.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 26 som utkom under början av 1996.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 26 av partiorganet SD-Kuriren. Det innehåller bland annat en artikel om Olof Palme, utmärkelser för 1995 samt ett reportage om inbördeskrig i mångkulturella samhällen.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från Ung Front nr. 3 som utkom i början av 1994.
Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) bildades för första gången 1993 och dess tidning var Ung Front. SD-Arkivet publicerar nu nr. 3 i pdf-format! I detta nummer finner vi bland annat bildreportage från demonstrationen i Växjö samt från ett vårblot. Även en längre intervju med Sverigedemokraternas dåvarande partiledare Anders Klarström.
Men den sverigedemokratiska ungdomsrörelsen var vid denna tid så svag, att ideologiskt avvikande personer tog sig in och besatte höga poster, varpå moderpartiet så småningom beslöt sig för att knyta ungdomsverksamheten till sin egen organisation. SDU lades ned 1995 för att återbildas tre år senare. Ha detta i åtanke när du läser de första numren av Ung Front. SD-Arkivets syfte är att återge SD-rörelsens historia på ett sanningsenligt sätt och då måste även detta tas upp.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 25 som utkom under 1995.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 25 av partiorganet SD-Kuriren. Det här numret är det första som kom ut efter att Mikael Jansson från Örebro valts till partiledare. Nr. 25 var ganska försenat, inte minst på grund av de skulder partiet drogs med efter valet 1994. I detta nummer får vi bland annat se ett stort bildreportage från 1995 års Engelbrektsmarsch samt ett reportage från en SD-demonstration mot ett planerat moskébygge i Borlänge.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Sverigedemokraternas Partiledare Anders Klarström gör här ett av sina sista tv-framträdanden någonsin, i Lilla Aktuellt två dagar innan valet 1994. Medverkar gör också den allt annat än nyanserade journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius som får breda ut sig med påståenden om att Klarström är en osäker person.
Programmet sändes i SVT1 den 16 september 1994. Tyvärr saknas en bit i början av inslaget.
Sverigedemokraterna har sedan 1988 sänd närradio i Stockholm. Innan SD fanns så sände kanalerna Öppet Forum och Gjallarhornet på samma våglängd, de kan båda sägas vara föregångare till Radio-SD. Radio-SD har årligen sänt över 100 timmar och minst en gång i veckan. Ibland har man också haft extra långa nattsändningar där lyssnarna kunnat ringa in och tala med partiföreträdare och önska musik.
Under valåret 2002 var arbetet i närradion uppdelat i tre olika grupper som turades om att sända. Grupp A med Gun Kullberg och Viktor/Jonas Åkerlund, Grupp B bestående av Arnold Boström och Torbjörn Kastell samt Grupp C med Greger och Gunnar.
21543 -så många gånger har de filmklipp vi har lagt upp på vårt Youtube-konto visats! Vi får nästan varje vecka mail från högskolestudenter både i Sverige och utomlands som arbetar med projektarbeten och forskningsstudier. Dessa tackar oss för det enorma arkiv vi håller på att bygga upp och som över nätet är tillgänglig för alla och en var. En ständigt återkommande fråga är när vi kommer att publicera mer material.
Redaktionen kommenterar:
Det är glädjande att se att vårt arbete med att digitalisera Sveriges yngsta riksdagspartis omdiskuterade historia uppskattas. Till alla våra besökare kan vi säga: vi har ännu bara publicerat en bråkdel - toppen av isberget. Flera godbitar ligger hos oss eller är på väg in och väntar på digitalisering och de kommer att publiceras så snart vi kan!
Vi kan nu presentera Sverigedemokraternas partiprogram från 1996 som lagts upp på sidan för program. Detta var det första programmet som togs fram efter att Mikael Jansson installerats som partiledare. Programmet bygger i huvudsak vidare på det tidigare programmet från 1994 och lyfter fram att Sverigedemokraterna som ett nationellt mittenparti med ekologisk grundsyn.
5 december år 2000 skrevs det politisk historia i Trollhättans Folkets Hus. Sverigedemokraterna hade sedan starten 1988 aldrig fått en riktig debatt representant mot representant med ett parti i riksdagen. Visst hade partiföreträdare som Anders Klarström och Torbjörn Kastell debatterat mot ungdomsförbund tidigare, och bland annat Joakim Larsson och Jimmie Åkesson hade gjort kortare TV-inslag mot riksdagspartirepresentanter – men detta var första gången det blev en riktig debatt.
Jimmy Windeskog, som fyllde 26 år samma dag, representerade Sverigedemokraterna och Dan Möllengård som var ordförande lokalt representerade Folkpartiet.
Det skall tilläggas att ett av kraven för debatten från Folkpartiet var att det inte skulle finnas någon debattledare, när man ser debatten förstår man varför. Men debatten blev en stor framgång för Sverigedemokraterna som i det följande valet ökade med 50 procent i Trollhättan och debatten uppmärksammades runt om i media.
Nu publiceras ett tidigare outgivet klipp från SDU:s sommarläger 1993. Partiledaren Anders Klarström agerar här aktuellt-reporter och utsätter de dåvarande SDU:arna för mycket hårda frågor. Svaren är dock inte alltid på topp...
SD-Arkivet har digitaliserat skriften"Sverigedemokraterna 1988-1991 -Ett partis framväxt" som kom ut i slutet av 1993. Skriften tar upp Sveriges yngsta riksdagspartis framväxt och dess uppbyggnad under de tre första åren! Redaktör för skriften är den dåvarande partiledaren Anders Klarström. Ett stort tack till partiveteranen Reine Wikström som bidragit med skriften till SD-Arkivet!
Läs den här -ett måste för dig som är intresserade av SD:s historia!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 22 som utkom vid årsskiftet 1993/1994.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 22 av partiorganet SD-Kuriren. Det här numret summerar det gångna året med bland annat ett bildreportage från kampanjdagen den 9:e oktober då det hölls stora utomhusmöten i Trollhättan och på Götaplatsen i Göteborg. Dessutom en intervju med Tomas Johansson, ansvarig för Radio SD på 88HMz samt ledamot i partistyrelsen. Tack till partiveteranen Reine Wikström som bidragit med numret till SD-Arkivet!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 21 som utkom under hösten 1993.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 21 av partiorganet SD-Kuriren. Det här numret handlar bland annat om partiets sommarturné med västkust-turnén, sommarlägret och Almedalsveckan. Tack till partiveteranen Reine Wikström som bidragit med numret till SD-Arkivet!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från Ung Front nr. 2 som utkom i slutet av 1993.
Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) bildades för första gången 1993 och dess tidning var Ung Front. SD-Arkivet publicerar nu nr. 2 i pdf-format! I detta nummer finner vi bland annat filmrecensioner, en historisk artikel om Karl XII samt ett bildreportaget från förbundets första sommarläger som hölls i Småland 1993.
Men den sverigedemokratiska ungdomsrörelsen var vid denna tid så svag, att ideologiskt avvikande personer tog sig in och besatte höga poster, varpå moderpartiet så småningom beslöt sig för att knyta ungdomsverksamheten till sin egen organisation. SDU lades ned 1995 för att återbildas tre år senare. Ha detta i åtanke när du läser de första numren av Ung Front. SD-Arkivets syfte är att återge SD-rörelsens historia på ett sanningsenligt sätt och då måste även detta tas upp.
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 20 som utkom under våren 1993.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 20 av partiorganet SD-Kuriren. Det här numret handlar bland annat om partiets kongress i februari och Engelbrektsmarschen i april. Tack till partiveteranen Reine Wikström som bidragit med numret till SD-Arkivet!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 28 som utkom i mitten av 1996.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 28 av partiorganet SD-Kuriren. Det här numret handlar till stor del om partiets nationaldagsfirande och om Almedalsveckan 1996. Tack till partiveteranen Reine Wikström, som inte enbart bidragit med numret till SD-Arkivet - han var även den som ordnade tryckningen av nummer 28 när det begav sig!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Filmen SD-96 släpptes i slutet av 1996 och visade upp ett smakprov på partiets aktiviteter under det gångna året. Bland annat får vi se Mikael Jansson tala på Engelbreksmarschen och nationaldagsfirandet i Stockholm, Jakob Eriksson talar i Sala, Anders Westergren talar på firandet av Gustav II Adolf i Göteborg och SVT-programmet Elbyl gör en längre intervju med SDU-ordföranden Jimmy Windeskog.
VHS-fodralet visar lite av innehållet i filmen.
Totalt är SD-96 nära tre timmar lång och vi har likt de tidigare SD-filmerna vi digitaliserat delat in den i tre delar och det här är alltså den första delen. Del två och tre kommer att publiceras under de närmaste dagarna, så håll er till godo och fortsätt att besöka SD-Arkivet!
Bildmontage från SD-Kuriren nr. 33 som utkom i början av 1998.
SD-Arkivet har digitaliserat nr. 33 av partiorganet SD-Kuriren. Numret handlar till stor del om partiets resa ner till Frankrike där man träffade bland andra Front Nationals ledare Jean-Marie Le Penn. Även bildreportage från partiets västkustkampanj!
För bästa kvalitet på PDF-filerna rekommenderar vi att du laddar ned dem, då bilderna ser korniga ut om man öppnar filerna med webbläsaren. Gör detta genom att högerklicka på länken och välj "spara länk som", alternativt "spara mål som". Öppna sedan med Adobe Reader.
Bildmontage från Ung Front nr. 1 som utkom i början av 1993.
Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) bildades för första gången 1993 och dess tidning var Ung Front. SD-Arkivet publicerar nu nr. 1 i pdf-format! I detta första nummer finner man mycket intressanta artiklar om asatro, vikingarockbandet Ultima Thule och mot droger.
Men den sverigedemokratiska ungdomsrörelsen var vid denna tid så svag, att ideologiskt avvikande personer tog sig in och besatte höga poster, varpå moderpartiet så småningom beslöt sig för att knyta ungdomsverksamheten till sin egen organisation. SDU lades ned 1995 för att återbildas tre år senare. Ha detta i åtanke när du läser de första numren av Ung Front. SD-Arkivets syfte är att återge SD-rörelsens historia på ett sanningsenligt sätt och då måste även detta tas upp.
SD-Arkivet publicerar nu Sverigedemokraternas informationsblad inför valet 1994 i pdf-format! Broschyren med sina åtta A-4 sidor i gråskala och den för sin tid fina grafiska layout visar partiets viktigaste frågor inför valet. Här återfinns även intervjuer med både den dåvarande partiledaren Anders Klarström och den nuvarande riksdagsmannen Mikael Jansson, som då var partiets andre vice ordförande. I bladet tar partiet avstånd från såväl rasism som EU och det mångkulturella samhällsbygget.
SD-Arkivet kan nu presentera Sverigedemokraternas partiprogram från 1994 som lagts upp på sidan för program. Detta program slår än en gång hål på myten om att SD under sina första år var ett enfrågeparti. Tvärtom hade man 1994 ett heltäckande politiskt program som idag är mer aktuellt än någonsin!
SD-Arkivet har sedan det senaste inlägget bland annat påbörjat digitaliseringen av SD-Kuriren, som partiorganet Sverige-Kuriren bytte namn till år 1991. Hittills har följande fem nummer digitaliserats och fler kommer att publicerats i framtiden.
Nr. 14
Nr. 15
Nr. 16-17
Nr. 18
Nr. 19
Vad gäller filmer har vi lagt upp Anders Klarströms tal från Stockholms Medborgarhus 1990 separat. Talet, som publiceras nedan ingår även i filmen "Tre timmar SD" som publicerades tidigare i våras.
Det ser ljust ut för arkivets framtid och vi kan glädja våra besökare med att vi nu kommit över mängder med trycksaker som skall digitaliseras. Bland annat kommer partiprogrammen från 1994 och 1996 att skannas och göras tillgängliga här på hemsidan inom kort!
SD-Arkivet kan glädja alla våra besökare med att vi nu digitaliserat samtliga nummer av partiorganet Sverige-Kuriren. Tidningen bytte 1991 namn till SD-Kuriren och nu är alltså nummer 1-13 tillgängliga här.
De nummer som saknades som SD-Arkivet nu lyckats komma över var dubbelnumren 5-6 och 7-8. Klicka på bilderna ovan för att öppna dem i PDF-format.
En nyhet är att man från och med de nummer som lades upp idag kan söka och markera text i pdf-filerna! SD-Arkivet kommer nu att påbörja digitaliseringen av SD-Kuriren, som alltså blev partiorganets namn från och med nummer 14.
Från vänster: Anders Klarström; blivande talesman och partiledare, Ola Sundberg; presschef, Ulf Ekberg; popstjärna i ACE OF BASE, Jerker Magnusson; grundare av SD och kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). I bakgrunden syns också Leif Zeilon, även han en av grundarna till Sverigedemokraterna och initiativtagaren till BSS.
Bilden ovan kommer från partiets kongress i Medborgarhuset i Stockholm den 12:e november 1988 då man lade upp strategin för att förbättra valresultatet inför 1991 års val med bland annat fler kommunföreningar. På väggen hänger den klassiska banderollen med texten: "Stoppa hetsen mot svenska patrioter!"
Popstjärnan Ulf Ekberg från det världskända bandet Ace of Base (röd tröja i mitten) förnekar än idag att han varit aktiv i Sverigedemokraterna. Mellan 1988-1991 hade han en viktig roll i uppbyggandet av partiet och hans uppgift var enligt partiets dåvarande presstalesman Ola Sundberg att tillsammans med Anders Klarström bygga upp organisationen i de västsvenska kommunerna. När den här bilden togs var han endast arton år gammal men tillhörde enligt Sundberg redan då "den innersta kärnan av partiet."
Anders Klarström, som står längst till vänster hade redan vid den här tiden gjort sig ett namn i partiet som en engagerad och offervillig person som hade talets gåva. Han talade ofta på SD:s stormöten i Göteborg där han var distriktsordförande och på bilden från konferensen i november 1988 är han tjugotvå år gammal. Ett halvår senare väljs han tillsammans med Ola Sundberg som talesman för hela riksorganisationen och några år senare blir han sverigedemokraternas partiledare.
I styrelsen i Göteborg satt förutom Anders Klarström också Ulf Ekberg, som där hade rollen som sekreterare. När bilden på Ekberg tillsammans med partikärnan år 1997 publicerades i Expressen förnekade han att han någonsin varit medlem i Sverigedemokraterna och han påstod sig inte ens veta vem Ola Sundberg var. Sundberg sade sig då vara förbannad på "Ulf Ekbergs hyckleri".
Idag firades Engelbrektsdagen. Den 27:e april minns vi frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson som dog i kampen för sitt älskade fosterland, som var ockuperat av utländskt inflytande.
År 1991 höll Sverigedemokraterna sin första Engelbrektsmarsch som ett startskott inför valet i september samma år. Tal hölls av SD-grundaren Sven Davidson och partiets talesman Anders Klarström. Åren därpå följdes av ett antal Engelbrektsmarcher innan traditionen slutligen dog, då polisen vägrade ge tillstånd till marschen med motivering till att det tidigare var oroligheter. Att det i huvudsak var vänsterextrema element och inte SD:s anhängare som stod för stökigheterna var dock inget man tog hänsyn till. Nedan publiceras videoupptagningarna från de Engelbrektsmarscher SD-Arkivet digitaliserat hittills, däribland den legendariska första Engelbrektsmarchen till tonerna av vikingarockbandet Ultima Thules mästerverk "Kring Sveriges fana"!
1991
Här får vi se Sverigedemokraternas första Engelbrektsmarsch där 300 sverigedemokrater tågar för att högtidshålla minnet av frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson. Därefter följer ett kort klipp från talet vid Mynttorget, som hölls av SD-grundaren Sven Davidson.
1993
Här får vi se Sverigedemokraternas Engelbrektsmarsch där 600 sverigedemokrater tågar för att högtidshålla minnet av Engelbrekt Engelbrektsson. Därefter följer ett inspirerande tal av den dåvarande partiledaren Anders Klarström på Mynttorget.
1997
Här får vi se Sverigedemokraternas Engelbrektsmarsch den 26 april 1997. Det här året kom att skilja sig från de tidigare årens marscher. Då var man ibland uppemot 7-800 personer som tågade. Men det fanns också en del personer som gick med som inte var Sverigedemokrater och som skadade partiet. Nu hade man på allvar gjort klart att dessa inte var välkomna. Det här året gav inte heller polisen tillstånd för demonstrationståget och det blev ingen marsch.
Konferencier är Jimmy Windeskog och förutom honom talar partiets då nyvalde vice ordförande Jakob Eriksson samt den dåvarande partiledaren Mikael Jansson. Ett stort tack till partiveteranen Reine Wikström som bidragit med filmen!
Återupptar traditionen
En som i år återupptagit sd-traditionen med att hålla tal under Engelbrektsdagen är Sverigedemokraternas nuvarande partiledare Jimmie Åkesson. Tidigare idag höll han sitt vårtal och han lyfte också fram Engelbrektsdagen i samband med talet. SD-Arkivet har tidigare uppmanat SD-ledningen att ta inspiration och lärdom av sin historia, något som man nu verkar börja göra även om man fortfarande har mycket kvar att lära av den gamla SD-andan!
SD-Arkivet presenterar nu ännu en sida i menyn vid namn flygblad. Här kommer vi lägga in äldre flygblad från partiet. Än så länge har vi digitaliserat och lagt upp flygbladet "Vi säger vad du tänker!" som togs fram inför riksdagsvalet 1994. Bladet är i form av en vikt a4, som bildar en broschyr på fyra sidor.
Klicka på bilden för att öppna flygbladet i pdf-format!
Tack till SD-grundaren Jerker Magnusson som kontaktat SD-Arkivet och skickat in flygbladet. Magnusson har även bidragit med en del foton och klistermärken som kommer att publiceras efter att digitaliseringen av dessa är klar!
Nu publiceras den tredje och sista delen utav den mycket sevärda filmen "Tre timmar SD" från 1990! Den här delen berör främst stormötet i Stockholm den 2:a juni 1990 och talar gör Ronny Boström, SD-grundaren Sven Davidson och partiets talesman Anders Klarström. Vi får också se en sång framförd av SD-duon, bestående av partiveteranen Gun Kullberg och hennes dotter. Det här är SD-anda, något som den nuvarande partiledningen borde ta inspiration och lärdom av!
Nu kan alla tre delar av "Tre timmar SD" ses under vårt filmarkiv för 1990. Se dem du med!
Digitaliseringen av den klassiska SD-filmen "Tre timmar SD" från 1990 pågår i skrivande stund för fullt. Detta är en film som alla historiskt intresserade nationalister bör se och nu publiceras den av SD-Arkivet i tre delar här på hemsidan. Dessa är cirka en timme vardera. Idag publicerades del 1, som kan ses ovan. Filmen innehåller många intressanta inslag om Sverigedemokraternas första år. Vi får träffa den dåvarande partikärnan, följa med till partikansliet och på partiets stormöten med tal i Göteborg och Stockholm, på protestmötet mot flyktingförläggningen i Kimstad samt på en studentnation i Uppsala där Anders Klarström och Ola Sundberg deltar i en debatt. Vi får också följa med ute i några av de nybildade kommunföreningarna och träffa lokala företrädare för partiet. Filmen innehåller också en hel del intervjuer med både medlemmar och sympatisörer som berättar om vad som fick dem att välja SD. Medverkar gör bland andra: Anders Klarström, Ola Sundberg, Leif Zeilon/Ericsson, Sven Davidson, Jerker Magnusson, Madeleine Larsson, Patrik Ehn och många, många fler!
En som intervjuas i filmen är den nu dagsaktuelle SD-politikern Patrik Ehn, där endast 23 år gammal. Ehn är en kunnig ideolog och han är numera partiets tyngste politiker i Västsverige där han är gruppledare i både Göteborgs kommunfullmäktige och i Västra Götalands Regionen. Det pågår i skrivande stund ett uteslutningsärende mot Patrik Ehn där medlemsutskottet kommer med diverse ogrundade anklagelser. Flera av dessa anklagelser är tagna ur sitt sammanhang och en del är mycket gamla saker. Ärendet avgörs på måndag och personer inom den nuvarande partiledningen verkar göra allt för att rensa bort obekväma personer som vågar kritisera dem. SD-Arkivet vill önska Patrik Ehn lycka till och vi hoppas att ärendet mot honom och hans politiske sekreterare Daniel Rondslätt läggs ner!
Redaktionen har nu korrigerat felaktiga uppgifter angående filmen från SDU-demonstrationen 6:e november 1993. Demonstrationen hölls för att högtidshålla Gustav II Adolfs dödsdag och texten till filmen gjorde gällande att den hölls i Sundsvall, vilket var fel. Demonstrationen hölls i Stockholm, men man höll en mindre manifestation i Sundsvall. Tack till den partiveteran från Sundsvall som påpekade detta misstag!
SD-Arkivet publicerar mer material! Här får vi se ett tal av Franz Schönhuber, internationell gäst från det tyska partiet Die Republikaner (Republikanerna) som presenteras av Sverigedemokraternas Ola Sundberg. Talet hölls under SD:s valupptaktsmöte i Stockholm den 7:e september 1991. Man har precis innan mötet genomfört en demonstration på Stockholms gator inför valfinalen.
SD-Arkivet har gjort ännu mer historiskt SD-material tillgängligt! Det handlar om några tidiga nummer av partiets medlemsbulletin på riksnivå, SD-Bulletinen samt en mycket sevärd film från SD:s demonstration under partiets valupptakt den 7:e september 1991!
I filmen får vi se hur partiets tidigare talesman Ola Sundberg leder demonstrationståget som skanderar nationalistiska slagord som "räddas det som räddas kan!", "Sverigedemokraterna - ja!", "Sverige imorgon - Sjöbo idag", "svenskar, vakna!" och "bevara Sverige svenskt!".
SD-Arkivet är skapat av ideella och nationalistiska krafter som tillsammans arbetar för att ge en korrekt och sanningsenlig bild
av Sverigedemokraterna och dess historia. Sidan öppnades för allmänheten i samband med Sverigedemokraternas 25-årsjubileum. Partiet
sitter sedan 2010 i Sveriges riksdag och ses numera dagligen i tidningar och TV. Men så har det inte alltid varit.
Sverigedemokraternas vandring till politikens finrum, från det första mötet ute i Solna i februari 1988, har varit lång och svår.
Mängder av människor har osjälviskt och utan ersättning arbetat i sitt anletes svett för att hjälpa partiet framåt. De allra flesta
av dessa är glömda idag.
Sverigedemokraterna har gjort en unik resa i svensk politik, inget annat parti har vandrat den långa väg som Sverigedemokraterna
har gjort. Som ett parti som de första åren hade noll politisk rutin och stundtals utnyttjades av andra grupperingar har man
givetvis fel gjorts. Men det är inte detta historien om Sverigedemokraterna handlar om, som vissa högljudda grupper och debattörer
vill påstå. Sverigedemokraternas historia handlar om idealism och tro på en idé, om att ensam våga ställa sig upp och protestera
mot något som är fel. Sverigedemokraternas historia handlar om civilkurage och stolthet. Den handlar om människor som utan minsta
lilla tanke på en politisk karriär sprang sig svettiga med flygblad i trappuppgångar dagar i ända, som satt och vek in valsedlar
i utskick långt in på nätterna och stod med fanor på torgmöten med risk för sitt eget liv. Denna inställning gjorde
Sverigedemokraterna helt unika i svensk politik.
Den här sidan är en hyllning till alla de som kämpade i åratal för att Sverigedemokraterna söndagen 19 september 2010 skulle komma
in i Sveriges riksdag. Inte bara partiets grundare, företrädare och ideologer. Först och sist var det ju trots allt de ansiktslösa
och anonyma flygbladsutdelarna, affischerarna och de som höll i fanorna bakom talarna som bar fram partiet. Men de senare i denna
hyllning till Sverigedemokraternas historia och aktivister företrädas givetvis av partiets offentliga representanter.
Leif Zeilon, Jerker Magnusson, Anders Klarström, Madde Larsson, Ola Sundberg, Anders Westergren, Tina-Hallgren-Bengtsson, Tomas Johansson,
Mikael Jansson, Jakob Eriksson Torbjörn Kastell. Exemplen på färgrika personligheter som representerat Sverigedemokraternas färger i
talarstolen är otaliga och SD-Akrivet kommer att presentera en del av dem för er. Vi kommer också visa upp många exempel på
Sverigedemokraternas publicistiska verksamhet. Nummer av SD-Kuiren, SD-Bulletinen, lokala bulletiner,
flygblad och program kommer du också att kunna ta del av här. Allt för att ge dig en så korrekt bild av
Sverigedemokraterna och dess historia som möjligt. Fråga dig sedan om motståndarnas historiebild är sann eller falsk.
Historien om Sverigedemokraterna är historien om hjältar och övertygelse. Den är ett unikum i Svensk politik och förtjänar att visas och
hyllas för vad den är.
Lördagen den 6:e februari bildades Sverigedemokraterna, ett parti som idag ser ut att bli landets tredje största parti.
SD-Arkivet är en nystartad hemsida med tillhörande Youtubekanal som tillängnas partiets 25-års jubileeum. Akrivets syfte
är att visa upp partiets historia ur en annan vinkel än den som det samlade åsiktsmonopolet ständigt målar upp. Det stämmer
att det fanns vissa barnsjukdomar i det tidiga SD. Men det fanns också mycket bra saker och man hade redan 1989 ett heltäckande
politiskt program där man tog ställning i alla viktiga samhällsfrågor.
Ett av SD:s första möten i Göteborg under våren 1988. Här var partiet drygt en månad gammalt och talar gör ingen annan än Anders
Klarström, som sedmera blev talesman och därefter partiledare. Foto: Reine Wikström.
SD-Arkivet bygger på enormt mycket arkivmaterial som nu görs tillgängligt för allmänheten - och mer kommer under de närmaste månaderna.
Läs exempelvis SD:s första partiprogram "För Sveriges bästa" under
program. Eller varför inte ta en titt i filmarkivet, som innehåller mängder av
tal, tv-debatter och andra intressanta inslag som digitaliserats. Den som är intresserad kan också läsa några av alla de
publikationer vi scannat in, exempelvis det första numret av partiorganet Sverige-Kuriren från våren 1988!
SD:s Anders Klarström presenterar det första partiprogrammet 1989:
